Fotgängare, cyklister och barn får betala för bilismen

Idag är de stora trafikproblemen i städerna främst relaterade till bilismen. Det kan därför tyckas motsägelsefullt att biltrafiken ofta prioriteras och att bilarna får mest plats i städerna även i förhållande till tätheten av antal bilar på våra transportvägar, menar Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet.

I många städer i världen försöker beslutsfattare att skapa ett mer hållbart trafik- och transportsystem, de försöker minska antalet olyckor, trafikstockningar, luftföroreningar och buller. Försök görs också att förbättra den mänskliga interaktionen och skapa en bättre och mer behaglig livsmiljö.

Stefan Gössling skriver i artikeln ”Urban transport justice” om den brist på rättvisa som råder i städernas transportsystem i dag och artikeln har publicerats i den vetenskapliga tidningen ”Journal of Transport Geography”.

”Urban transport justice” som kan översättas med ”rättvis urban transport” används inte bara som rubrik utan används också som begrepp för att belysa problemet. För att tydliggöra begreppet tar artikeln upp tre olika områden där orättvisorna är tydliga såsom utsatthet för trafikrisker och föroreningar, fördelning av utrymme och värdering av transporttid.

Utifrån denna bakgrund lyfter artikeln fram det urbana transportsystemet som en rättvisefråga. Dagens transportsystem kännetecknas av orättvisa då de tenderar att gynna och prioritera motortrafiken och att vi accepterar dess i hög grad negativa påverkan som är både miljömässig och social. Prioriteringen av motortrafiken sker på bekostnad av andra mer hållbara transportformer, medtrafikanter och samhället i stort.

Bilismen medför stora kostnader för andra trafikanter och de som bor nära de stora vägarna, inte minst barn. Svåra trafikolyckor orsakas proportionellt sett oftast av bilister, medan fotgängare, cyklister och barn ofta drabbas.

Gössling menar också att bilismen ofta för ansvarig för buller och utsläpp på nivåer som är skadliga för hälsan. Biltrafiken står även för avgaser, som påverkar med dålig lukt, och de bidrar naturligtvis mer till globala uppvärmningen. Samtidigt är det bilar som får mest plats i städerna, även i förhållande till antal bilar/transportvägar.

Det finns en orättvisa som finns i transportsystemen menar Gössling och om det ska fungera bättre, behövs förändringar när det gäller stadsplanering, utveckling av infrastruktur för transport och trafikledning.

Idag får bilar i regel köra först, medan fotgängare och cyklister är tvungna att vänta. Här behövs en förändring och vi behöver se över våra prioriteringar för att förbättra trafiken i våra städer.

Det finns enligt artikeln också goda exempel på platser där andra trafikgrupper som till exempel cyklister prioriterats. Ett exempel är Köpenhamn, där de byggt många nya cykelvägar. Nederländska Groningen är ett annat exempel med trafikljus som reagerar på fukt. Regnar det, får cyklister kortare väntetider, medan bilister får längre.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

About these ads