Ekonomisk brottslighet – en lägesbild

Ekonomisk brottslighet är inte en brottslighet utan offer. Inte heller är den ekonomiska brottsligheten liten och ofarlig, även om attitydundersökningar Ekobrottsmyndigheten låtit göra visar att många är av den uppfattningen.

I årets lägesbild om ekonomisk brottslighet i Sverige visar Ekobrottsmyndigheten att läget är det motsatta. Antalet brottsmisstankar som anmälts till Ekobrottsmyndigheten totalt sett ökat de senaste fem åren. Antalet anmälda skattebrott har minskat de senaste två åren samtidigt som antalet bokföringsbrott har ökat.

ekobrottsanmalningar

Att anmälningarna om skattebrott minskat är troligen främst baserat på två orsaker. Dels att Skatteverkets antal genomförda revisioner har minskat och dels förändrades praxis omkring dubbelbestraffning vid halvårsskiftet 2013. Förändringen innebar att det inte går att ta ut skattetillägg, om åklagare innan beslutet om skattetillägg har väckt åtal för skattebrott, och vise versa. Detta medförde att Skatteverket i dubbelprövningssituationer inte anmälde skattebrott av normalgraden utan enbart grova skattebrott.

fordelning_brottSammanlagt inkom 6 357 ärenden till Ekobrottsmyndigheten år 2015, vilket var en ökning med 14 procent jämfört med föregående år. Varje ärende kan innehålla flera gärningspersoner och brottsmisstankar. Drygt hälften av anmälningarna till Ekobrottsmyndigheten avser brott som inte är komplicerade att utreda. Det är oftast fråga om småföretagare som gjort sig skyldiga till bokföringsbrott eller brott mot låneförbudet. Brotten upptäcks oftast i samband med konkurser.

Den ekonomiska brottsligheten är ett väsentligt större samhällsproblem än vad den anmälda brottsstatistiken visar. Mörkertalet är stort och de anmälda brotten är främst ett resultat av omfattningen och inriktningen på kontrollverksamhet.

Analysen visar pa? en tendens att gra?nsen mellan fo?retra?dare fo?r det legala na?ringslivet och den kriminella va?rlden tycks suddas ut. Genom att so?ka sig till fo?retagare som redan a?r etablerade kan kriminella personer hitta nya affa?rsmo?jligheter och dra nytta av deras trova?rdighet i affa?rssammanhang. Grovt kriminella personer so?ker a?ven alltfler kontakter in i legala samha?llsstrukturer sa?som banker, myndigheter och kommuner. Pa? det viset kan de exempelvis skaffa den information de beho?ver fo?r att vinna upphandlingar eller pa?verka beslutsfattare.

Aktiebolag är den absolut vanligaste bolagsformen vid ekonomisk brottslighet och förekommer i 87 procent av brottsanmälning – arna. Handelsbolag och kommanditbolag står för några procent vardera. Enskild firma förekommer, men i liten utsträckning.

Ekonomisk brottslighet drabbar inte en brottsutsatt person direkt så som till exempel ett inbrott eller en misshandel. Genom åren har många kallat ekobrotten för offerlösa brott, men Ekobrottsmyndigheten menar tvärtom att ekobrottens brottsoffer är många. Hela samhället och alla medborgare drabbas när personer och företag undanhåller skatter och avgifter, förser sig med pengar som de inte har rätt till eller utsätter seriösa företagare för illojal konkurrens.

Förutom att pengar hamnar hos kriminella påverkas skattebasen. Det blir mindre pengar till offentlig verksamhet och seriösa företagare med god arbetsmiljö och bra villkor får svårt att driva sina verksamheter med lönsamhet.

I lägesbilden beskrivs särskilt den grova ekonomiska brottsligheten. För ekobrottslingar är företag ett viktigt brottsverktyg. Med ett företag kan ekobrottslingen begå flera olika lukrativa ekobrott Företaget skapar en legitim fasad att dölja den kriminella verksamheten och möjlighet tvätta brottsvinster.

Ett företag kan utnyttjas för att begå brott i alla dess livsfaser, när det startas, när det bedriver verksamhet och när det avvecklas. I lägesbilden visar Ekobrottsmyndigheten hur företag systematiskt kan utnyttjas för att få bidrag, undanhålla skatter och snedvrida konkurrensen gentemot seriösa företagare.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

About these ads