Mindre tobak, alkohol och narkotika bland unga

Det är vad som konstateras i den årliga undersökningen av skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningsvanor. Ansvarig för undersökningens genomförande är Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, och undersökningens namn är Skollevers drogvanor. Undersökningen genomförs bland elever i nionde klass i grundskolan och andra årskursen i gymnasiet.

Anledningen till det minskade rökandet och det minskade supandet bland ungdomar är sannolikt i huvudsak ökad internetanvändning, men också rådande hälsotrender och sannolikt även det faktum att andelen elever från en muslimsk bakgrund ökat. Företrädare för CAN anser att det är samma orsaker bakom minskningen av rökningen och minskningen av alkoholbruket. Delvis kanske det är det, men rökningen är något som hela samhället kraftfullt agerar mot medan det inte är likadant för alkoholkonsumtion. Därför är det mindre troligt att förklaringen är densamma. Religion och internet/dataspel har nog marginell effekt när det gäller tobak medan de har stor effekt när det gäller alkohol.

Det var fler niondeklassare under 70-talet som var alkoholkonsumenter än under senare år. Mellan 80-talets mitt och 90-talets slut var nivån relativt konstant (ca 80 % som drack alkohol), men sedan 2000 har trenden bland niondeklassarna varit tydligt nedåtgående, vilket också är statistiskt säkerställt. År 2015 svarade 42 % av alla svarande niondeklassare att de druckit alkohol under de senast 12 månaderna, jämfört med 46 % 2014. Siffran är den lägsta som uppmätts sedan mätningarna startade. Fler flickor än pojkar har visat sig vara alkoholkonsumenter under senare år. År 2015 svarade 40 % av pojkarna och 44 % av flickorna att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna.

alkohol

Även bland eleverna i gymnasiets år 2 har andelen alkoholkonsumenter minskat sedan startåret 2004, från ca 90 % 2004 till 75 % 2015. Andelen konsumenter minskade både bland flickorna och för pojkarna 2015 jämfört med 2014 (för flickor från 82 till 76 %, pojkar från 76 till 73 % och totalt för båda könen från 79 till 75 %). De långsiktiga förändringarna i andelen alkoholkonsumenter 2004–2014 är att betrakta som statistiskt säkerställda, både bland pojkar och bland flickor.

alkohol2

När det gäller narkotika står bruket still. Sen mitten på 1990-talet har det inte skett någon ökning, men heller inte någon egentlig minskning, även om det finns tecken på en minskning under de sista åren. Cannabis i olika former är den helt dominerande drogen.

narkotika2

Under 2015 svarade 8 % av pojkarna och 5 % av flickorna i a?rskurs 9 att de na?gon ga?ng anva?nt narkotika (diagram 10 och tabell 66). Sedan mitten av 90- talet har dessa niva?er fluktuerat mellan 5–10 %, och i det perspektivet a?r a?rets resultat inte sa?rskilt avvikande a?ven om va?rdena – i synnerhet fo?r flickorna – a?r la?gre ja?mfo?rt med na?rmast fo?rega?ende a?r. Av diagrammet framga?r a?ven att niorna redovisade relativt omfattande narkotikaerfarenheter i bo?rjan av 70-talet och att periodens la?gsta va?rden uppma?ttes under slutet av 80-talet.

narkotika

Månadsaktuell användning (”senaste 30 dagarna”) är ett mått som ofta används för att ge en indikation på mera regelbunden konsumtion. Andelen som rapporterade detta år 2015 var 2 % i nian och 4 % i gymnasiets år 2. Att ha använt narkotika de senaste 30 dagarna är alltså dubbelt så vanligt i gymnasiet som i nian. För den i tid mer närliggande användningen uppträder tydligare könsskillnader redan i årskurs 9 (jämfört med livstidsprevalensen, dvs de som använt narkotika någon gång, se ovan) då drygt 1,5 gånger fler pojkar svarar att de använt narkotika senaste månaden. Bland gymnasieeleverna är könsskillnaderna större då killarna uppger månadsaktuell användning i dubbelt så hög grad. Alltsedan 2009 har omkring var tjugonde gymnasiekille använt narkotika under de senaste 30 dagarna.

narkotika3

Det finns ingen ökning bland unga när det gäller användning av narkotika.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

About these ads