Något från intet?

Ett universum ur ingentingBoknytt
a universe from nothing
Lawrence M. Krauss
Simon & Schuster

Något från intet?

Då och då gör jag ett nedslag i den populärvetenskapliga presentationen av de senaste forskningsresultaten om universums och materian-energins yttersta verklighet. Förra gången var strängteorin på tapeten – tanken att materian ytterst består av vibrerande strängar i många fler dimensioner än de fyra rum-tid-dimensionerna. Nu har dock entusiasmen för strängar som vibrerar något bedarrat (haha!).

Som jag förstår det (och detta är svårt att förstå för en vanlig människa) så har numera fokus istället gått via mörk materia till mörk energi som huvudaktör i universum. Enligt ”a universe from nothing ­ – why there is something rather than nothing” av ”rymd-fysik-professorn Lawrence Krauss i Arizona är nämligen det vi uppfattar som tom rymd fylld av osynlig mörk energi.

I själva verket ska bara en mycket liten del av universum bestå av vanlig materia, en större del av mörk materia, och majoriteten av mörk energi (uppgifterna om procentsiffrorna varierar). Ändå går den senare inte att observera, och forskarna vet inte vad denna rymdens dominerande osynlighet egentligen består av. Men den tros ha en avgörande roll i universums evolution (utveckling).

Som boken poängterar är det dock fler människor i USA som tror på änglar än som tror på evolutionen (av livet, människan och universum). Alla författarens debatter om dessa frågor med (fundamentalistiska) religiösa företrädare har därför gjort att boken har ett starkt (och i mitt tycke ovetenskapligt) fokus på att bevisa att religionen har fel i sin syn på världsalltets uppkomst.

Författaren vill visa att någonting spontant kan uppstå ur ingenting – ur tom rymd – vilket gör hypotesen om en skapande tänkande gud onödig. Därför hårdrar han begreppet tom rymd (intet). Men rymden är ju inte tom utan – som han själv skriver – fylld av för oss osynlig mörk energi ­­ (och energi kan ju omvandlas till materia – och tvärtom, se Einsteins E=mc2).

Dessutom är, återigen enligt boken, själva rymden (och tiden) något som kan skapas och expandera (som sker med vårt universum). Därför går författaren även vidare i sin argumentation och menar att något till och med kan uppstå ur sann intighet (ingen materia, ingen energi, ingen rymd, ingen tid). Inte ens naturlagar är nödvändiga!

Jag påstår verkligen inte att jag begriper detta. Och först luddar han till det med ”nästan ingenting”, ”i grunden tom rymd”, ”tom rymd med en skapelsepotential”, och ”the energy of empty space (nothing) gets converted into the energy of something”. Den tomma rymdens mörka energi skapar allt vi kan se.

Så går han vidare och påstår att det finns ett verkligen äkta ingenting (”true nothingness”) . Men trots att detta inte är något kan detta ingenting vara instabilt! Det kan därför bli något, måste bli något. Och detta något kan i sin tur bli ingenting igen (och fram och tillbaka så). Jag förstår verkligen inte detta men inblandat är:

Antipartiklar, falsk vakuumenergi, potential för existens, noll total newtonsk gravitationsenergi, rumtiddynamik, kvantobestämdhet, relativitetsteori, böjd rymd, partikelacceleratorer, kosmologi, ny teoretisk fysik, kvantgravitation, plasma, platt öppet och stängt universum, partikelteori, kvantteori om elektromagnetism, kosmologisk konstant, antimateria, virtuella partiklar, kvarkar, elektriska fält, noll energi, universums rödförskjutning, nya elementärpartikar, en ny femte kraft, strålning, rymdens likformighet, fasövergångar, kvantmekanik/fysik, rymdens ”överljushastighet”, kvantfluktationer, gravitationskollaps, kvantintighet, negativ och positiv energi, kinetisk och potentiell energi, kosmisk bakgrundsstrålning, metagalaxer, svarta hål, olika naturlagar, Big Bang, Big Crunch (rymdens återgång till intighet), kondenserad materiafysik, icke-noll vakuumenergi, kvantteori om gravitation, ickenollenergi, gravitroner, ickenoll verkliga elektroniska fält, flera rymddimensioner – flera universum – multiversum, dynamiken av gravitation och kvantmekanik, elektronpositronpar som skapas och utplånas snabbt – in i existens, ut ur existens och så vidare.

Som liv kan uppstå ur icke-liv, vilket vi snart kommer att förstå, så kan verkligheten uppstå ur icke-verkligheten, vilket vi snart kommer att förstå. Men hallå – icke-liv hade ju något att jobba med för att skapa liv. Boken säger universum uppkom ur naturlagarna, och naturlagarna ur en okänd fysisk process. Så frågan blir; vad uppkom den okända fysiska processen ur?

Slutklämmen blir att partiklar och hela universum kan uppstå och försvinna om och om igen. Något uppstår ur intet, intet uppstår ur något. Materian/energin kan hoppa mellan existens och icke-existens.

Vårt universum har en början och ett slut. Men om det finns en oräknelig mängd universum i olika dimensioner så behövs ju varken tidens början eller tidens slut. Olika universum bara kommer och går i all evighet bakåt i tiden och framåt i tiden. Multiversum är för evigt.

Varken skapare eller skapelse behövs. Rymden saknar mål, riktning och mening. Och framförallt medvetande (Gud eller någon liknande högre kraft eller intelligens).  Lika i grunden meningslösa är våra egna mänskliga liv, förutom den mening vi själva kan ge vår korta tid mellan förfödelsens icke-existens och dödens icke-existens (det sista mitt uttryck).

En svår och fascinerande bok om ett spännande tema. Och som författaren helt riktigt påpekar så är universum (kosmos), fysiken (kvantvärlden), och den yttersta verkligheten (alltet-intet) som den är oavsett vad vi tycker. Oavsett om vi upplever verkligheten som logisk, meningsfull eller ”suntförnuftig”. En påminns om talesättet ”sök sanningen, och om den så för dig till helvetets port så knacka på”.

Själv tycker jag dock att en rimlig förklaring till materia som uppstår och försvinner – poppar fram och tillbaka in och ur verkligheten – är kontakt mellan olika multiversum. Själva Big Bang kan ha varit en avknoppning från ett annat universum (inte min teori). Så jag köper inte bokens något-ur-intet-tes!

Och med många eviga multiversum som skapar varandra så kvarstår ju ändå för undrande människor frågan om – inte en skapelse – men en yttersta orsak, yttersta verklighet, yttersta kraft. En gudskraft som upprätthåller det hela. Liksom hinduismens Vishnu – upprätthållaren.

På sextiotalet påstods det i USA att Gud var död, men han levde obekymrat vidare. Inte heller detta ambitiösa försök att dödförklara Gud Fader/Moder kommer att lyckas.

Och är verkligen Lawrence Krauss (och efterordsskrivaren Richard ”Ateisten” Dawkins) så socialt inkompetenta att de tror att denna bok och dess förment nyktra logiska resonemang ska få mänskligheten att avskaffa religionen? Den har överlevt värre dödförklaringar…

Hans Norebrink

OBS Sedan jag krånglat mig igenom denna svåra bok på engelska upptäckte jag att den sedan ett par år sedan finns på svenska! Förlaget Fri tanke har gett ut den med titeln ”Ett universum ur ingenting”.

Boken finns inte längre att köpa på svenska mer än som e-bok.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Köp boken från Adlibris

Köp boken från Bokus

About these ads