Tråkigt-partiskt om ojämlikhet & ohälsa

Blir vi sjuka av inkomstskillnaderBoknytt
Blir vi sjuka av inkomstskillnader?
Andreas Bergh, Therese Nilsson, Daniel Waldenström
Studentlitteratur

Tråkigt-partiskt om ojämlikhet & ohälsa

Ärligt talat, så här tråkig får man inte göra en bok som ska föreställa en (opartisk?) kursbok. Sövande statistikmassor och motstridande vetenskapliga rön staplade på varandra. Detta är snarast en osmält forskningsrapport, men med tillräckligt av intresse för att göra om den till en riktig läsbar bok. Gör om och gör rätt!

Precis som de tre författarna själva tar upp så leder ofta svårtolkad statistik och oförenliga forskningsresultat till att läsaren tvekar om det överhuvudtaget går att få fram säker kunskap i – som här – frågan om ojämlikhet är sjukdomsskapande.

Oavsett de tre författarnas intentioner så fyller därför deras lilla hundrasidorsbok den objektiva funktionen att så tvivel om trovärdigheten i de senaste årens många medialt uppmärksammade böcker som vill påvisa att ojämlikhet leder till ohälsa.

Jag anar att de tre högskoleforskarna medvetet eller omedvetet just har haft som syfte att undergräva de ovan nämnda böckernas argument för jämlikhet. De är alla tre ekonomer, och nationalekonomin som ”vetenskap” utgår från en högerborgerlig syn på människans natur som vinstsökande, självisk, konkurrerande och individualistisk (”Homo economicus”). Alltsånaturligen ojämlik – precis som kapitalismen.

Det finns ”rena forskare” (mitt uttryck) som söker sanningen, och det finns”aktionsforskare” som söker sanningen – men som samtidigt vill använda sina forskningsresultat till att förbättra världen. Lika bra båda två. Vad som är fel är att ha en dold agenda men låtsas vara objektiv.

Denna bok riktad till studenter och yrkesverksamma – ”Blir vi sjuka av inkomstskillnader? En introduktion till sambanden mellan inkomst, ojämlikhet och ohälsa” – uppfattar jag som under ytan partisk för tanken att vi inte blir sjuka av ojämlikhet.

Inte undra på det när en av författarna är verksam vid ett forskningsinstitut knutet till det privata näringslivet. Den borgerliga näringslivsagendan märks också i vissa diskursiva kodord med vag eller klar högerstämpel: ”inkomstskillnader” (ojämlikhet), ökad inkomstspridning (växande ekonomiska klassklyftor), ”spridning i avkastning och ojämn/ökad inkomstfördelning” (ökade löneskillnader och mer ekonomisk orättvisa), ”sammanpressad” inkomstfördelning (jämlikhet), ”skäl att tro att en spridning i avkastning på t.ex. utbildning ger drivkrafter för människor att utbilda sig” (folk är för lata för att skola sig om de inte får ojämlikt höga löner).

Författarna glömde dock bort att använda ett annat favorituttryck från dagens borgerliga ledarsidor: ”flexibel lönesättning” (glöm allt vad gråtrist jämlikhet heter).

Boken tar också upp det självklara att ”inkomstspridning” som uppkommit mellan människor som ”haft samma möjligheter” upplevs som rättvisare än de som uppstått genom ”diskriminerande system”. Här knyter man också an till den falska liberala teorin om begreppet jämlikhet som enbart lika chanser/möjligheter/startbana i livet – och ”fria val”.

Men jämlika likvärdiga livschanser (till karriär och hög lön för individen) ären omöjlighet eftersom människor föds med olika intellektuella, konstnärliga, och kroppsliga förutsättningar, har olika stöd hemifrån av föräldrarna, har olika kulturell-språklig bakgrund och därmed olika social och samhällskompetens. Och jämlika livschanser är ju ändå inte samma somäkta ekonomisk jämlikhet.

Vad som saknas i boken är också mer av psykologi, sociologi och framförallt utförliga evolutionära utsagor om människans medfödda natur – och den mänskliga jämlikhetens och ojämlikhetens ursprung och funktion i den mänskliga samvaron. Som alla andra samhällsvetenskaper behöver nationalekonomin en trovärdig darwinistisk grund att stå på.

Våra djurförfäder var ojämlika, men under huvuddelen av människans tillvaro på jorden var vi jämlika jägaresamlare – för att med jordbrukssamhället för drygt 10.000 år sedan åter bli ojämlika.

Vad har detta biologiska-djuriska-evolutionära-kulturella arv med den mänskliga naturen att göra? Och därmed med vår syn på jämlikhet och ojämlikhet att göra? Och därmed med den möjliga kopplingen mellan ojämlikhet och hälsa att göra?

Människan är en av naturen social varelse med såväl hierarkiska (ojämlika) som egalitära (jämlika) beteendetendenser. Rimligen borde evolutionen driva individer med låg status att försöka komma upp sig i rangordningen. Samma som andra djur gör eftersom mer prestige i gruppen ger såväl överlevnads- som fortplantningsfördelar. Alltså mer genspridning.

Varför (funderar jag) skulle evolutionen då inte göra som i andra beteendefall – göra genspridande beteende lustfyllt och icke genspridande beteende olustfyllt, för att driva individen i ”rätt riktning”? Till exempel genom att göra låg status (låg lön etcetera) stressande. Vilket i sin tur på sikt skulle skapa ohälsa! Allt förstås i omedvetna processer för evolutionen tänker inte.

Vi ska skilja på objektiv vetenskap (ÄR) och subjektiva värderingar (BÖR VARA). Skilja på fakta och åsikter. Den eventuella kopplingen mellan – eller avsaknad av koppling mellan – ojämlikhet och ohälsa bör framforskas neutralt.

Båda sidor i forskningen/debatten bör också redovisas, som i denna bok(alltså de som menar att ojämlikhet orsakar ohälsa/sjukdomar och de som inte tror det). Har man som forskare dessutom en egen åsikt bör denna redovisas: som vänsterpositiv till jämlikhet – som denne recensent – eller som högerpositiv till ojämlikhet – som jag uppfattar bokens författare.

Istället mörkar dessa sin högerborgerliga, näringslivsfokuserade och jämlikhetsifrågasättande agenda.

Hans Norebrink

# ”Jämlikhetsböcker”: ”Jämlikhetsanden”, ”Statussyndromet”, ”Kapitalet i tjugoförsta århundradet”, ”Jämlikhetsnormen”, Mind the Gap: Hierarchies, Health and Human Evolution”, Unhealthy Societies: The Affliction of Inequality”. Dessa böcker har ofta en öppet redovisad pro-jämlikhets-agenda. De är emot en ojämlikhet de anser gör vanligt folk sjuka (exempelvis genom stressande sociala jämförelser) – och kanske även gör de rika sjukare.

# Allmänt i Sverige och i Västerlandet ökade jämlikheten fram till det nyliberala systemskiftet kring 1980. Sedan dess har ojämlikheten generellt ökat i väst. Men från borgerligt håll anser man ständigt att ojämlikheten bör öka ännu mer. Företagen måste få högre vinster, de högutbildade flyr landet om de inte får högre löner, men många vanliga människor måste hålla till godo med nya låglönejobb. Det kräver ”ekonomin”, ”tillväxten”, ”effektiviteten”, ”utvecklingen”, ”framsteget” (kanske dessa gudar borde byta plats med politikerna i riksdagen, min fundering?).

# ”Industrins utvecklingsinstitut” grundades av näringslivstoppar 1939, och bytte 2006 namn till ”Institutet för näringslivsforskning”. Bokens delförfattare Andreas Bergh är verksam vid detta näringslivsorienterade och finansierade forskningsinstitut på vars hemsida man kan läsa att institutet ska ”motivera sin existens bland finansiärerna”.

# Jämlikhet/ojämlikhet syftar i boken på olika materielle ekonomiskaresurser. Men jämlikhet/ojämlikhet handlar lika mycket om makt – om status, inflytande på jobbet och klass. Men: ”I denna bok väljer vi att inte fokusera på klasskillnader”.

# Säg att forskningen kommer fram till att ojämlikhet inte leder till ohälsa. Det är ju en faktafråga – inte en vänster-högerfråga. Vad ändrar det? Jämlikhet förblir ändå ett ideal för dem som på djupet vill utveckla demokratin och tanken på alla människors lika värde.

Läs mer: Ekonomistas, SVD, Dagens Samhälle,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Köp boken från Adlibris

Köp boken från Bokus

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!