Vårvädersmorden – alla dömda har överklagat

Ahmed Warsame var den förste av de dömda att överklaga. Han är dömd till livstids fängelse för mord och verkar antas ha varit en av skyttarna. Ett mycket hårt straff med tanke på att det inte finns några som helst fysiska bevis som kan knyta honom till just skjutandet. Dessutom är han tidigare ostraffat och det är ovanligt att i ett sådant läge få livstids fängelse. Hans straff är osedvanligt hårt och orimligt.

Den andre livstidsdömde, Adam Abdulahi (dansken kallad), har också överklagat. Även här så saknas bindande teknisk bevisning för att han skulle vara en av skyttarna. I motsats till Warsame är Abdulahi dömd för brott flera gånger tidigare.

Jonis Adnan och Josef Hällgren som fick 14 år fängelse vardera har också överklagat. I överklagandena hävdar advokaterna att de inte har några som helst motiv för gärningen och har lämnat alternativa förklaringar till allt åklagaren påstår.

Av de som enbart är dömda för medhjälp har alla tre fått förhållandevis hårda straff då de inte tidigare är dömda för några allvarliga brott eller inte dömda alls. Det gäller Ihab Louz, Khalid Ali Mohamed och Sakeriye Ahmed. Alla fyra som dömts för medhjälp till morden på Vårväderstorget har överklagat.

Slutligen är Onur Corap dömd till 14 års fängelse. Han är bland annat dömd för ett mord på Väderkvarnsgatan. För det mordet är bevisläget bra och det råder vad jag förstår inget tvivel om vem mördaren är. Han är också dömd för medhjälp till morden på Vårväderstorget. Han straff förefaller vara det rimligaste av alla straffen som dömts ut i tingsrätten.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads

  • Anders Persson

    ”Ett mycket hårt straff med tanke på att det inte finns några som helst fysiska bevis som kan knyta honom till just skjutandet. ”

    Enligt rättspraxis är man skyldig eller inte skyldig (lagen känner ingen ”halvskyldig”), det är en grundläggande princip i de flesta rättssystem. Att det inte finns fysiska bevis är ingen grund för straffnedsättning, rätten har funnit honom skyldig och då är det brottets beskaffenhet som är grund för påföljd. Hade man inte ansett att bevisningen håll skulle han ha frikänts.

    Vad gäller detta brotts beskaffenhet uppfyller det väl lagstiftarens avsikt med påföljden livstid fängelse. Utifrån rättens fällande och brottets art är påföljden rimlig.

    Hur hovrätten bedömer bevisningen blir intressant att se, den skulle mycket väl kunna komma till en annan slutsats. Men om också hovrätten finner honom skyldig blir även hovrättens utgångspunkt livstids fängelse.

    ”Dessutom är han tidigare ostraffat och det är ovanligt att i ett sådant läge få livstids fängelse.”

    Detta skulle däremot enligt rättspraxis kunna utgöra grund för straffnedsättning.

    • Finns det inga bevis ska han frikännas. Det är rättspraxis. Det finns inga som helt bevis för att det är han som skjutit. Bevis för att han fanns på platsen, dvs Vårväderstorget, finns det. Att ha befunnit sig på platsen kan ju inte anses vara ett brott i sig. Det kan nog anses bevisat att han deltagit i planering för mord och varit på platsen på grund av det. Att han blir även i hovrätten är därmed troligt. Men som jag läser domen har han fått så lång straff därför att han dömts för att ha hållt i vapen och skjutit. Vilket alltså inte kan bevisas. Alltså ska han inte dömas för det. Vilket innebär lägre straff.

      Men döms ingen för att hållt i vapnen så kommer alla utdömda straff att sjunka. Men det kan faktiskt inte bevisas vem som hållit i vapnen. Att han var äldre än de två som fått 14 år har också spelat roll för hans straff.

      Det är fullt möjligt att han får lägre straff i Hovrätten som inte är lika känslomässigt styrd. Men det får vi se. Han borde få det, främst på grund av att han inte tidigare är dömd, men det finns också en möjlighet att få lägre straff på grund av att det saknas all form av teknisk bevisning som knyter honom till själva skjutandet.

      • Anders Persson

        ”Finns det inga bevis ska han frikännas. Det är rättspraxis.”

        Den intressanta frågan är vad som kan åberopas som bevis och vad som inte kan hävdas vara bevisning. I vårt svenska system gäller fri bevisprövning (formuleras i rättegångsbalken 35:1 som ”Rätten skall efter samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat.”). Andra rättssystem (t.ex. USA och Storbritannien) har en striktare krav på giltig bevisning, vilket brukar kallas legal bevisteori. Den fria bevisprövningen ger otvivelaktigt rätten en förhållandevis stor frihetsgrad i bevisvärderingen.

        I detta fall har man uppenbart tagit ställning till ett antal omständigheter (jfr ”samvetsgrann prövning av allt”), vars samverkan ansetts vara så stora att de varit skäl till en fällande dom även om det saknas ett teknisk bevisning för att den dömde hållit i vapnet. Såvitt jag ser, med reservation för att inte ha detaljstuderat domen, har rätten inte överskridit de ramar som rättegångsbalken ger vad gäller bevisprövning. I ett rättssystem med legal bevisteori hade utslaget möjligen blivit annorlunda.

        Målet är intressant och nu återstår att se hur hovrätten kommer att värdera bevisningen. Själv skulle jag inte bli förvånad om hovrätten kommer att gå på tingsrättens linje, dock osvuret är bäst.

        • Vi får se. Det handlar ju som du säger om hur den bevisning och de indicier som finns värderas. Det är ju sannolikt så att de som dömts för mord på Vårväderstorget var på platsen då deras mobiltelefoner var det.

          Jag tror dock att tingsrätten gått alltför mycket på känslor. Det hela kan ur den aspekten jämföras med rättegångarna efter Göteborg 2001 där de som överklagade fick lägre straff. Men det är ju inte säkert att det blir så i detta fall. Och om några får sänkta straff så är det sannolikt Warsame och nån eller några av de som dömts för medhjälp. Onur Corap och dansken får det troligen inte.