Polisens biljakter leder till många personskador

Under tre år har polisen i Sverige genomfört över 600 biljakter på vägarna mitt ibland oss. Dessa biljakter har undersökts i en ny studie. Den visar att det finns betydande hälsoförluster i form av personskador – både vad gäller oskyddade trafikanter, misstänkta personer och polisen själva. Dessutom har antalet barn och ungdomar som befunnit sig i flyktbilar tredubblats under samma period.

Jörgen Lundälv, gästforskare vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap på Umeå Universitet, står bakom rapporten ”Vilda biljakter, viljor och skador. En nationell studie om medierapporterade polisrelaterad biljakter, Nollvisionen och skadeinnehåll i svenska medier.Av rapporten framgår att polisen jagar utsatta samhällsgrupper i trafiken, som exempelvis personer med alkohol- och drogproblematik. Studien visar också att det finns många barn och ungdomar i flyktfordon som jagas av polisbilar. Under perioden 2013-2015 har det skett en tredubbling av antalet barn och ungdomar som vistats i flyktbilar som jagats i höga hastigheter.

Totalt har 606 biljakter studerats utifrån såväl en kvantitativ som en kvalitativ innehållsanalys. Flera tusen personer (inklusive polispersonal, flyende personer, medtrafikanter, mediepersonal såsom journalister och fotografer) samt ambulanspersonal och räddningstjänstpersonal har varit engagerade i dessa biljakter under såväl genomförandefasen som under efterförloppet. I de misstänkta fordonen som polisen har det funnits 1 054 personer i olika åldrar.

I rapporten beskrivs också hur svensk nyhetsmedia rapporterat om polisens biljakter. I medierna har det inte rapporterats om hur många poliser som engagerats i alla jakterna, trots att biljakterna blivit utförligt rapporterade i medierna. Den generella mediebilden är att det handlar om vilda och ibland okontrollerade biljakter i mycket höga hastigheter samtidigt som polisens ambition att få stopp på flyende fordon kan te sig som hög.

Trots medierapporteringen om biljakter får allmänheten inte all information om händelserna. Uppgifter som saknas är exempelvis hastigheter på flyende fordon och polisfordon, exakta positioner (platsangivelser) var flyktbilarna har stoppats, trafikintensiteten och vägförhållanden. Likaså saknas uppgifter om hur många polisbilar som använts vid biljakten och om polisen använt spikmattor för att få stopp på flyende fordon.

Studien visar bland annat att:

  • De vanligaste initiala brottsrubriceringarna vid biljakterna under perioden var drograttfylleri (N=165), vårdslöshet i trafik (N=116) och grov olovlig körning (N=105).
  • Under perioden 2013-2015 skadades totalt 42 personer i flyktfordon och 23 poliser i olika typer av polisfordon. Tre personer omkom av sina skador under perioden (två misstänkta flyende personer samt en polisman).
  • Antal barn och ungdomar som befunnit sig i flyktbilar har under perioden tredubblats. Vid 36 biljakter fanns barn under 18 år i flyende fordon antingen som förare eller passagerare.
  • Det är ovanligt att allmänheten informeras om hur man ska bete sig i trafikmiljön när polisen genomför till exempel stopp eller prejning av fordon.
  • Polishelikopter användes sparsamt vid biljakter under perioden. Endast i 19 fall används helikopter för luftburen biljakt.

Rapporten föreslår en rad åtgärder:

  • Inför skärpta påföljder/straff för trafikanter i vägtrafiken som inte stannar på polismans tecken. På så vis skulle antalet biljakter kunna nedbringas i antal och trafikmiljöerna bli allt säkrare. Åtgärden skulle kunna reducera skador och hälsoförluster.
  • Montera kameror för rörliga bilder (film/videoupptagning) på samtliga polisfordon så att samtliga biljakter kan videodokumenteras. Detta kan förhöja rättssäkerhet och vara viktig vid till exempel bevisföring, men också ge polisen ett bra utbildningsmaterial. Polisen borde ta tillvara på erfarenheter av biljakter på ett bättre sätt än vad som är fallet idag och på så vis utveckla en lärande organisation.
  • Låt polispersonal få uppleva adrenalinpåslag genom autentiska säkrade övningar så att unga poliser blir medvetna om riskförhöjningar vid biljakter.
  • Inför en utökad användning och komplettering av polishelikopterverksamheten. Förföljande biljakter med polishelikoptrar skulle kunna förbättra planering, kommunikation, ledning och samordning av polisiära insatser i vägtrafiken.
  • Utöka pressinformation och skadeinformation om händelser till media.

Åtgärderna förefaller dock till viss del som en smula naiva. Skärpta straff har sällan någon avskräckande effekt och resultatet av en sådan åtgärd kan faktisk istället bli mer desperata biljakter där den jagade ännu mer försöker undkomma polisen.  Det är faktiskt en mer trolig utveckling med tanke på att så många av de som inte stannar är berusade.

Inget av de övriga förslagen kan tänkas leda till färre biljakter. Däremot kanske en viss högre uppklarningsprocent för de brott som det handlas om. Med andra ord är förslagen helt meningslösa om vi vill få ner antalet personer som dödas och skadas vid biljakter som i många fall faktiskt är helt onödiga.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

About these ads