Inte visste jag att jag har varit utsatt för rasism

I Sverige har ingen person något som helst problem att uttala mitt namn. I andra länder har jag aldrig hört mitt förnamn uttalas korrekt. Det är så illa att jag brukar säga att jag heter Andrew i England, Andreas i Grekland, André i Frankrike, Andres i Spanien osv. Inte ens i Danmark och Norge kan de uttala mitt namn korrekt. Där blir det oftast Anners utan sje-ljud i slutet.

Nu läser jag en krönika av Adam Cwejman (vars efternamn ska uttalas på ett nästan obegripligt sätt) där han påstår att det faktum att ingen kan uttala mitt förnamn korrekt av en del anses vara ett utslag av rasism. Helt ovetande och helt utan att uppleva att jag blivit utsatta för rasism har detta tydligen varit fallet.

Så fort jag lämnar Sverige är jag utsatt för rasism enligt en teori som kallas ”mikroaggression” enligt Cwejman. Det är naturligtvis en helt orimlig teori. Bara för att någon inte kan uttala ett främmande namn korrekt handlar det inte om rasism. Det handlar bara om att det är svårt att uttala namn på främmande språk. Svenska är ett udda språk med udda språkljud. Det är svårt att uttala ord på vårt språk för andra människor. Det gör det också svårt för oss att uttala ord på många andra språk. Det har inget med rasism att göra.

I Sverige lyckades myndigheterna stava min fars namn helt fel när folkbokföringen flyttades från kyrkan till Skatteverket. Torsten Svensson. Hur svårt kan det ha varit? Det blev Svenson. Var det ett utslag av rasism? Pappa var ju ändå delvis från England och engelska var hans modersmål. Där kunde de dock inte uttala hans namn korrekt. Rasism? Knappast.

Att uttala ett namn fel är inte ett tecken på rasism. En teori som hävdar nåt sånt är inte värd att ta på allvar.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

About these ads