Skamkänslor bakom mäns våld

Våld föder skam. Skam föder våld. Hur ska den onda cirkeln brytas? Forskaren Peter Jansson vill introducera ett nytt forskningsperspektiv i Sverige
– Det är lika viktigt att förstå förövaren. Förövaren kan också vara ett våldsoffer som dessutom är påverkad av sin position i klasstrukturen.

Peter Jansson undersöker i sin avhandling möjligheterna till ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld. Utgångspunkten är att många olika faktorer samverkar vid mäns våld och att det därför är viktigt att anlägga en helhetssyn.

– Genom att följa en våldsdömd genom livet får man en mer komplex och rättvisande bild av varför personen reagerar med våld. Har han själv blivit utsatt för våld i barndomen? Hur fungerade det i skolan? Har det varit svårt att få jobb och hur har det fungerat på arbetsplatsen?, förklarar Peter Jansson i ett pressmeddelande från Jönköpings Universitet.

Resultaten visade att de män som utsatts för våld i barndomen är mer skambenägna och ofta reagerar våldsamt när de blir kränkta.

– Våld och aggressioner föregås ofta av skamkänslor. Skam är en av de allra starkaste och smärtsammaste känslorna som kan drabba en människa. Istället för att rikta ilskan inåt, mot sig själv, är det vanligt att man riktar aggressionen utåt. Det är en skyddsmekanism.

Marginaliserad miljö förvärrar skamkänslorna

Studierna visade också att män från marginaliserade samhällsskikt var mer benägna att omsätta skammen i våldshandlingar, vilket också relaterades till påverkan från maskulinitetsnormer.

Peter Jansson menar att män som utsatts för våld och övergrepp i barndomen, och som har växt upp i ett bättre socialt sammanhang, kan klara av att hantera sina känslor på ett mer konstruktivt sätt än de män som växer upp i en marginaliserad miljö och under påverkan av maskulinitetsnormer med tuffhet, aggressioner och våld.

Hans förhoppning är att avhandlingen ska leda till vidare forskning inom området – och på sikt ge underlag till nya behandlingsformer. Avhandlingen presenterar bland annat material som kan underlätta i kontakten mellan terapeuten och våldsverkaren.

Våld överförs mellan generationer

– Skam är en känsla. Då fungerar det inte med enbart kognitiv beteendeterapi, utan den måste kompletteras. Våld överförs mellan generationer och därför är det väldigt viktigt att bryta mönstret. Kan vi bara hjälpa några få, så att våldet inte förs vidare, så kan effekten bli stor över tid.

Peter Jansson önskar också att hans avhandling ska bli en dörröppnare för den här typen av forskning i Sverige.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads

  • Redan på 90-talet intervjuade den norske psykologen Magne Raundalen alla som satt i norska fängelser för ”oprovocerat våld”. Han fann att alla utan undantag hade misshandlats som barn av familjemedlemmar. De hade byggt upp såna aggressioner att de inte kunde hantera dem.

    Han fann också att de alla var behandlingsbara – de led själva av sin brist på impulskontroll och sin oförmåga att hantera aggressioner. Men tyvärr fanns inga medel för behandling trots att detta skulle vara en billig lösning för samhället.