Asteroider som används till gruvdrift och för att bygga infrastruktur åt människor som ska allt längre ut i rymden. Det kan vara framtiden menar forskare vid Luleå tekniska universitet (LTU). Reza Emami, professor i rymdtekniska system vid LTU menar att det inte längre handlar om science-fiction utan kommerr att bli verklighet.
Men han snackar nog egneltigen bara skit. Det är fortfarande science-fiction och komemr inte att bli verklighet inom någon närmare framtid. Teoretiskt är det självklart möjligt, men i verkligheten är det för dyrt och behäftat med allt för många svåra problem. Tekniken finns för själva brytningen finns också, men några människor i rymden finns ju inte och kommer inte att finnas förrän om mycket mycket länge.
Asteroidbrytning omfattar vetenskap och teknik för att utvinna råvaror, mineral och flyktiga ämnen från små kroppar i vårt solsystem, särskilt de som finns nära jorden. På jorden är tillgången av vissa viktiga mineral begränsade och de uttöms i snabb takt. Samtidigt som vi bränner ut våra resurser på jorden, svävar till exempel platina, guld, silver och volfram, omkring oss på andra himlakroppar i solsystemet och de skulle kunna föras till jorden menar forskarna på LTU som gick ut med liknande prat för en 5-6 år sen. Det är lika lite verklighet idag som då.
Dessutom kan metaller och mineral som finns på asteroider också användas på plats för människor på uppdrag i rymden. Om människan ska fortsätta utforska rymden, kommer vi enligt forskarna i Luleå att behöva bygga rymdkolonier där astronauter och forskare kan bo och leva. Så är det sannolikt, men idag har vi inte de möjligheterna. Det är helt enkelt fantasier. Science-fiction.
Reza Emamis forskning handlar om att utforma och utveckla autonoma rymdfarkoster för asteroidprospektering och omdirigering av asteroider och han tror förstås på detta. Forskningens fokus är tudelat. För det första måste forskarna få mer kunskap om asteroider. De måste lyckas utforma och genomföra uppdrag vars mål är att nå specifika asteroider och studera dem och deras omloppsrörelser från nära håll.
Därför behöver det enligt Emami och LTU utvecklas en arkitektur för autonoma farkoster, till exempel satelliter, rovers och sonder, som kan utföra komplicerade uppgifter kollektivt, till exempel provtagning på asteroider och omdirigering. Ingenting sådant finns idag och inte heller inom räckhåll inom en snar framtid.
Eftersom nästan alla små himlakroppar i solsystemet rör sig i svåråtkomliga och instabila omloppsbanor, behöver de enligt forskarna också föras närmare jorden om de ska kunna användas för gruvbrytning. Nån teknik för att göra detta existerar idag inte.
Asteroidprospektering och gruvdrift är enligt forskarna på LTU sedan en tid tillbaka också intresseområden för såväl den privata som den offentliga rymdsektorn. Sannolikt är det så, men det betyder inte speciellt mycket. Det har pratats om gruvbrytning på havsbotten i decennier, men ingen teknik har ännu tagits fram för det. Samma sak gäller gruvbrytning i rymden.
Oavsett vad Reza Emami och forskaran vid LTU hävdar så är gruvbrytning i rymden fortfarande science-fiction. Det är ingenting som kommer att bli verklighet snart eller en nånsin. Men den som är intresserad av ämnet kan se på TV-serier som The Expanse med mera.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Rymdforskning, Luleå tekniska universitet, LTU, Gruvdrift, Asteroider, Rymdgruvor, Asteroidgruvor, Reza Emami, Asteroidbrytning, Gruvbrytning, Ekonomi, Rymdforskning, Samhälle
