Barnarbetare utnyttjas för tillverkning av glass, tandkräm och kosmetika

En ny rapport från Amnesty International visar att det förekommer barnarbete och systematisk diskriminering av kvinnor på palmoljeplantager i Indonesien – som i sin tur förser några av världens största företag med palmolja. Tre av de fem undersökta plantagerna är dessutom hållbarhetscertifierade. Rapporten bygger på intervjuer med 120 plantagearbetare. 

Världens största livsmedels-och hushållsföretag säljer mat, kosmetika och andra vardagliga basvaror som innehåller palmolja tillverkad i Indonesien, där barn arbetar under mycket farliga förhållanden och där andra människorättskränkningar förekommer visar rapporten från Amnesty International.

Rapporten, The great palm oil scandal: Labour abuses behind big brand namnes, granskar palmoljeplantager i Indonesien som drivs av världens största odlare av palmolja – Wilmar, ett företag verksamt inom jordbruksnäringen och som är baserat i Singapore. Palmoljan har sedan spårats till nio globala företag; AFAMSA, ADM, Colgate-Palmolive, Elevance, Kellogg´s, Nestlé, Procter&Gamble, Reckitt Benckiser och Unilever.

– Företag blundar för den exploatering som sker i deras leverantörsled. Stora företag som Colgate, Nestlé och Unilever försäkrar sina kunder att deras produkter innehåller ”hållbar palmolja”, men det finns inget ”hållbart” i att använda palmolja som är producerad med hjälp av barnarbete, säger Meghna Abraham, utredare Amnesty International i ett pressmeddelande.

– De missförhållanden som vi upptäckt inom Wilmars produktion av palmolja är inte isolerade händelser utan är systematiska – och är ett förutsägbart resultat av Wilmars sätt att bedriva affärer. Något är fel när nio företag som tillsammans hade en omsättning på 325 miljarder dollar under 2015, inte har möjlighet att göra något åt den fruktansvärda behandlingen av palmoljearbetare som tjänar en struntsumma.

Systematiska kränkningar 

Amnesty International har pratat med 120 personer som arbetar på palmoljeplantager som ägs av två dotterbolag till Wilmar och tre som är leverantörer till Wilmar – i Kalimantan och Sumatra i Indonesien, och resultaten från utredningen visar på flera missförhållanden:

– Kvinnor diskrimineras systematiskt. De har mycket osäkra anställningar och hyrs ofta in som arbetskraft över dagen eller per månad. Genom att de nekas fast anställning får de heller inte tillgång till sociala förmåner som pension eller sjukförsäkring. Det finns exempel i rapporten på kvinnor som arbetat i decennier på det här sättet. Många kvinnor tvingas arbeta långa arbetsdagar under hot om att lönen annars blir lägre. De betalas extremt lågt och kan tjäna så lite som 2.50 dollar om dagen.

– Barn mellan 8 och 14 år utför farligt och hårt fysiskt arbete. De arbetar utan säkerhetsutrustning på plantager där kemiska bekämpningsmedel används. Säckarna de bär kan väga mellan 12-25 kg. En del har slutat skolan för att hjälpa sina föräldrar på plantagen, andra arbetar på kvällar och helger och lov.

– Arbetare lider av allvarliga skador från parakvat, ett akut giftigt ogräsmedel som fortfarande används på plantagerna trots att det blivit förbjudet av både EU och av Wilmar själva.

– Arbetare var tvungna att arbeta utomhus utan adekvat säkerhetsutrustning trots risken för skador på andningsvägarna på grund av farliga halter av luftföroreningar orsakade av skogsbränder mellan augusti och oktober 2015.

– Arbetare måste arbeta många timmar för att möta orimligt högt ställda mål. En del arbetar med fysiskt krävande uppgifter som att hantera tung utrustning för att skära ner frukt från 20 meters höjd och försöken att nå produktionsmålen kan ge arbetarna kraftig fysisk smärta. De riskerar också straff för sådant som att inte plocka upp palmfrukter från marken eller för att ha plockat omogen frukt.

Wilmar erkänner att det finns pågående frågor kring arbetsförhållandena i dess verksamhet.

Trots missförhållandena är tre av de fem palmodlingsföretag som Amnesty International undersökte certifierade för att producera ”hållbar” palmolja enligt ”the Roundtable on Sustainable Oil”, ett organ som startade 2004 för att städa upp i palmoljesektorn efter olika miljöskandaler.

-Rapporten visar tydligt att företag har använt certifieringen som ett skydd mot större granskningar. Vår rapport visar att de här företagen har starka policys på pappret, men inget av dem kunde visa att de hade identifierat uppenbara risker när det gällde missförhållanden i Wilmars leverantörsled, säger Seema Joshi, Amnestys chef för arbetet gällande företag och mänskliga rättigheter.

Företagens svar på rapporten

Genom att använda exportdata och information publicerad av Wilmar kunde Amnesty Internationals undersökare spåra palmolja till nio globala företag. När de blev tillfrågade bekräftade sju av de nio företagen att de köper palmolja från Wilmars verksamhet i Indonesien, men bara två; Kellogg´s och Reckitt Benckviser – var villiga att ge några detaljer som vilka produkter som påverkades.

Alla utom ett av företagen är medlemmar i ”the Roundtable on Sustainable Oil” och hävdar på sina webbsidor eller sina produktförpackningar att de använder ”hållbar” palmolja. Inget av bolagen som Amnesty International kontaktade förnekade att missförhållanden förekom, men det var heller inte något bolag som gav några exempel på aktioner som gjorts för att ta tag i situationen för de som arbetar inom Wilmars verksamhet.

-Kunder kommer vilja veta vilka produkter som är förknippade med övergrepp och vilka som inte är det. Trots att bolagen blivit konfronterade med uppgifter om grava missförhållanden i deras huvudleverantörs verksamhet så har företagen varit väldigt tysta med vilka produkter som påverkas, säger Seeda Joshi.

Amnesty International kommer att driva kampanjer för att be företagen berätta för kunderna om palmoljan i populära produkter som till exempel Magnum-glassen, Colgate-tandkrämen, Knorr-soppan eller KitKat-chokladen kommer från Wilmars produktion i Indonesien.

Indonesien har en stark arbetslagstiftning där de flesta av de övergrepp som avslöjas i rapporten kan utgöra ett brott. Men lagarna efterlevs dåligt. Amnesty International uppmanar regeringen i Indonesien att använda lagstiftningen bättre och att undersöka de missförhållanden som rapporten visar på.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads