St. Vincent & the Grenadines

Del 17 av 17 i serien Brittiska samväldet

Grenada, St.Lucia och St. Vincent & the Grenadines är tre ö-länder i Karibien som tidigare var brittiska kolonier och en period tillhörde kolonin Windward Islands. De tre har dock fortfarande den brittiska monarken som statsöverhuvud och använder dessutom en brittisk domstol, Judicial Committee of the Privy Council (JCPC) som sin motsvarighet till Högsta domstolen i Sverige. Det finns sammanlagt 8 länder som har det på det viset och tre av dem har jag redan skrivit om, Antigua & Barbuda samt S. Kitts & Nevis och Grenada. Resten av detta inlägg är om St.Vincent & the Grenadines.

Landet St. Vincent & the Grenadines är totalt 390 kmfördelat på en mängd öar, totalt fler än 20. Befolkningen är 120 000 totalt. Huvudstaden heter Kingstown. 9 öar är bebodda, den största av dem är St. Vincent. De flesta av de mindre öarna ingår i ögruppen Grenadinerna som också omfattar några öar som är beroende territorier till Grenada.

Öar som ingår i St. Vincent & the Grenadines, namn, yta (km2), befolkning (2012)

St. Vincent, 343, 109 000
Bequia, 17, 5 900
Union Island, 9, 2 700
Canouan, 7,6, 1 200
Mustique, 5,7, 800
Mayreau, 2,1, 280
Petit St. Vincent, 0,5, 80
Palm Island, 0,5, 30
Young Island, 0,07, 10

Spanjorerna brydde sig inte speciellt mycket om de mindre öarna i den karibiska övärlden och lämnade i stort St. Vincent och Grenadinerna i fred. Från 1511 och framåt genomfördes dock slavräder mot St. Vincent vilket fick befolkningen på ön, karibindianer, att flytta från kusten och längre in på ön. Öns karibiska invånare kallade den Youloumain. Fram till 1719 höll kariberna borta alla tilltänkta kolonisatörer och tog samtidigt emot flyktingar från grannöarna. Svarta slavflyktingar blandade sig med lokalbefolkningen och en befolkningsgrupp med ättlingar till dem och kariber uppstod. De kallas garifuna. Från 1627 hävdade britterna överhöghet över St. Vincent men ingen kolonisation ägde rum.

1718 fick öns vulkan, La Soufrière ett utbrott. Vilket kanske ka ha underlättat för de franska kolonister som anlände året efter. 1719 lyckades dock franska kolonister som tidigare bott på Martinique få ett fotfäste på St. Vincent, vid Barrouallie. De införde slaveri på ön och odlade kaffe, tobak, indigo, majs och socker. Kariberna och garifunas hade också det ett jordbruk i vilket arrowroot var en viktiga gröda.

År 1763 överlämnades St. Vincent till Storbritannien genom Paris-fördraget. Britterna hamnade snart på konfrontationskurs med garifuna och karibbefolkningen på ön och krig utbröt. Karibtrupperna under garifuna-hövdingen Jacques Chatoyer försvarade framgångsrikt de östra delarna av ön. 1773 slöts ett fredsavtal och ön delades mellan britterna och ursprungsbefolkningen. 1779 återlämnades ön till Frankrike men 1783 blev den brittisk igen genom Versailles-fördraget.

1795 utbröt krig mot britterna igen, även denna gång leddes motståndet av garifunas (svarta kariber) och Jacques Chatoyer. Denna gång slutade dock kriget med brittisk seger 1796 och 5000 garifunas deporterades till den lilla ön Baliceaux strax intill Bequia som förvandlades till ett koncentrationsläger. Över hälften av dem dog där medan resten deporterades till Roatan utanför Honduras kust. Deras ättlingar lever idag längs kusten i Honduras, Nicaragua, Belize och Guatemala. En del har utvandrat till USA. 1806 hade britterna byggt färdigt sin befästning, Fort Charlotte, i öns huvudstad.

La Soufrière fick ett nytt utbrott år 1812 och 1834 förbjöds slaveri. Ön var från 1833 en del av British Windward Islands Administration. Vid mitten och i slutet av 1800-talet invandrade portugiser och indier till ön medan många svarta flyttade till Trinidad. 1902 fick vulkanen återigen ett utbrott, bara timmar innan Mont Pelé på Martinique fisk ett ännu värre utbrott. På St. Vincent dog 1 680 personer, nästan uteslutande kariber då det drabbad eområdet i huvudsak bebodde sav kariber. Detta vulkanutbrott utrotade i praktiken det sista av karibkulturen på ön. En liten rest finns dock kvar i ett par byar.

1877 blev St. Vincent en kronkoloni, 1925 inrättades ett styrande råd, 1958 upplöstes British Windward Islands och istället skapades Federation of the West Indies. Denna upplöstes 1962. 1969 fick St. Vincent status som associerad stat till Storbritannien och 1979 blev St. Vincent & the Grenadines ett självständigt land. 1971 och 1979 hade La Soufrière nya utbrott, dock utan personskador, men med omfattande materiella skador på öns jordbruk. 1980, 1987, 1998 och 1999 orskade orkaner också stora skador på ön banan- och kokosnötsplantager.

2009 hölls en folkomröstning om att bli republik, men förslaget föll och St. Vincent fortsatte att ha den brittisk monarken som statsöverhuvud. Hon representeras av en generalguvernör. St. Vincent har ett enkammarparlament och regeringen leds av en premiärminister.

Grenadinerna har i grunden samma historia som huvudön St. Vincent men Bequia kan ha varit en bas för sjörövare och den första kända bosättningen på ön skedde 1744 då en man flyttade från St. Croix till Bequia. Union Island var tidigt en slavö med odling av Sea Island Cotton och hade också en ursprunglig befolkning av arawaker och senare kariber.

Administrativt är landet indelat i 6 församlingar varav en är Grenadinerna. befolkningen är huvudsakligen svart,men en liten grupp kariber (2% av befolkningen) finns kvar liksom en större minoritet europeer (4%, portugiser främst) och indier (6%). Talspråket är St. Vincent-kreol men standard-engelska är officiellt språk. Protestantisk kristendom är största religion.

St. Vincent & Grenadinerna är medlem i Caribbean Community (CARICOM) and the Organisation of Eastern Caribbean States (OECS) och sköter i övrigt sin egen utrikespolitik. Landet har också en gemensam centralbank med 7 andra karibiska stater, alla medlemmar i OECS. Dessa stater är Antigua & Barbuda, Dominica, Montserrat, St. Kitts & Nevis, St. Lucia och Grenada. De tre associerade medlemmarna i OECS, British Virgin Islands, Anguilla och Martinique är inte med i centralbanken.

Landets Högsta domstol är den brittiska Judicial Committee of the Privy Council (JCPC) och det finns ingen militär, bara en polisstyrka som dock innehåller en militär milis. St. Vincent & the Grenadines har en formell konflikt med Venezuela om Aves (Bird) Island.

Den viktigaste näringen är jordbruk som har fokus på bananodling men även arrowroot är en viktig men liten produkt. På Bequia odlas socker och produceras rom. Bequia har också traditionell valjakt som en av få platser på jordklotet. På Mayreau har det tidigare producerats salt men idag lever befolkningen främst på fiske men till viss del på turism.

Turistnäringen är växande och är den viktigaste näringen på Grenadinerna där Mustique, Palm Island och Petit St. Vincent är privatägda öar och turistanläggningar. Mustique är de mycket rika och kändas turistö med Mick Jagger, brittiska prinsessan Margaret och mpnga andra som ägare av egendomar på ön. Tillsamman äger de också hela Mustique. Även Union Island lever huvudsakligen på turism.

Union Island

Union Island

St. Vincent & the Grenadines fungerar också som skatteparadis och bekvämlighetsflaggland.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Grenada
About these ads