Rumäniens kris är också vår

Avgå skrivs med stora tecken med hjälp av en ljuslaser på regeringsbyggnaden i Bukarest omgiven av hundratusentals demonstranter. I december vann socialdemokraterna stort i valet med 46 procent av rösterna medan liberalerna bara fick 20 procent. När den nya socialdemokratiska regeringen med Sorin Grindeanu som statsminister presenterade ett nytt lagförslag om att begränsa korruptionsbrott till sådana fall där finansiella skadorna översteg 400 000 SEK startade protester. 4 000 demonstrerade 18 januari i huvudstaden och några hundratal på andra platser i landet.

Presidenten Klaus Iohannis från Nationella liberala partiet har gått i spetsen för protesterna från början och även anslutet sig till den första större gatuprotesten 22 januari med 30 000 deltagare tillsammans med Nationella liberala partiets ledare. Socialdemokratiska partiets ledare Liviu Dragnea, svarade genom att anklaga presidenten för att delta i något som var en början på en kupp. Dragnea är förhindrad från att vara statsminister då han fällts i domstol för att ha manipulerat ett valresultat.

När lagförslaget gjordes till lag genom en förordning av regeringen sent 31 januari mötte demonstranter fort upp utanför byggnaden. I det hårdare tonläge som uppstått krävdes nu också att regeringen skulle avgå. Nästa dag samlades 150 000 i Bukarest i massdemonstration. Fram mot kvällen slöt fotbollssupportrar från CS Dinamo Bucure?ti upp med mer militanta metoder som polisen lyckades hålla undan. Runtom i landet hölls också massdemonstrationer och mindre solidaritetsdemonstrationer i Västeuropa. Massprotesterna fortsatte och nådde sin hittillsvarande höjdpunkt 5 februari. Då samlades en halv miljon människor trots att regeringen då dragit tillbaka förordningen, den största demonstrationen i Rumäniens historia var ett faktum.

Protester mot vad som uppfattas som korruption har fått stort genomslag i flera östeuropeiska länder. När en brand i ett diskotek skördade många offer i Bukarest 2015 tvingades den dåvarande socialdemokratiska regeringen att avgå. Branden ansågs orsakad av att korrupta myndigheter tillåtit användande av den farliga danslokalen. En teknokratisk regeringen tillsattes fram till att valet hölls i december.

När presidenten Iohannis valdes 2014 var det med stöd av både socialdemokraterna och liberaler. Men konflikten med den mycket västvänliga Iohannis har ökat. Som sin främsta uppgift har denne sett att söka få det bångstyriga parlamentet att rösta igenom en kraftig höjning av militära utgifterna till 2 procent av budgeten. Något som Nato begär av sina medlemsländer. Hans kritiker menar att inte bara presidenten utan också den antikorruptionsmyndighet som upprättats där socialdemokraternas fiender sägs ha makten är i händerna på utländska storföretag som vill komma åt landets tillgångar billigt.

Vad beror då de återkommande korruptionsprotesterna och varför tycks inte leda långt? En grundtanke som ofta framförs är att huvudproblemet är gammal mentalitet som finns kvar från Sovjetblockets tid. Om bara gammalmodiga politiker byts ut mot tydligt EU-vänliga politiker kommer problemen lösa sig. Grannlandet Moldavien har fått uppleva den enskilt mest omfattande korruptionsskandalen när EU-vänliga politiker hjälpte till en en stor banksvindel och såg till att belopp motsvarande 12 procent av Moldaviens BNP stals ur centrala banker. Om samma sak hade genomförts i Sverige av EU vänliga politiker och svindlare hade 450 miljarder kronor stulits. I Moldavien ledde det till omfattande demonstrationer och i påföljande presidentval valdes en ryssvänlig president.

Men korruption med politikers goda minne eller medverkan och olika former för manipulering av val förekommer även i andra länder i Europa än fd länder inom Sovjetblocket. Greklands väg mot ständig armod och kris och ett växande skuldberg som ingen ser som möjligt att klara av kantades av korruption och att politikerna lurade befolkningen genom falska siffror för att ansluta landet till euron. En manipulering som genomfördes av experter från Goldmann Sachs, den amerikanska investeringsbanken vars höga tjänstemän sedan tillskansar sig ledande politiska poster. Nu senast på flera ledande poster i Trumps regering. Tidigare har bankens tjänstemän blivit sådant som chef för Europeiska Centralbanken i och med att italienaren Mario Draghi tillsattes 2011. Där har han haft uppdraget att bl.a. pressa Grekland till fortsatt förödande av landets ekonomi som orsakas av landets anslutning till euron.

Det förekommer också på närmare håll i Norden. Gigantiska summor svindlades bort av isländska banker med politikers goda minne vilket ledde till en ekonomisk kollaps för landet när det avslöjades i och med finanskrisen 2008. Det ledde till omfattande protester som tvingade regeringen att avgå och fängelsestraff för mer än tjugo banktjänstemän.

Krisen är alltså orsakad främst av ökade problem för alla länder i periferin för EU:s utvecklingsmodell som påverkar både medlemsländer och de närmaste grannländerna. Länder i centrum som har särskilt stor nytta av denna modell som Sverige och Tyskland ser gärna bort från hur det egna landets storföretag gynnas av att få tillgång till marknader och lönsamma privatiseringar av tidigare statlig egendom i andra länder. Det går särskilt ut över periferin inom länder som Rumänien med 4 miljoner småbrukare och en landsbygd varifrån tiggarna kommer framför butikerna i länder som blir välmående av den rådande utvecklingsmodellen. En periferi som i Rumänien röstar på socialdemokraterna som de uppfattar något mindre villig att offra landets tillgångar till storföretagen från väst medan storstädernas befolkning går ut i protester i hopp om att väst ska bringa lycka och välstånd.

Någon lösning på denna politiska låsning mellan förment moderna storstadsbor med västlig tolerant hållning och förment bakåtsträvande periferi är knappast i sikte om inte periferin också i länderna i centrum som Sverige förenar sig med periferin i Rumänien och bryter den vanmakt som Goldman Sachs och andra storföretag med aktivt medverkan av politiker skapat. Till dess lär tiggare och flyktingströmmar öka i väntan på att en annan värld är möjlig genom folkligt samarbete över alla gränser.

Tord Björk

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements