Stora skadestånd är destruktiva

I rättegångar om piratkopiering och vid den del andra brott så utdöms ofta stora skadestånd. Ofta på många, många miljoner. Det finns ingen vanlig människa som kan betala sådana skadestånd utan de flesta tvingas leva resten av livet på existensminimum.

Drivkrafterna att i ett sådant läge inte arbeta lagligt alls är mycket stora. Svartarbete och kriminalitet blir snabbt lönsamt för en person som har stora skulder. På det sättet blir de stora skadestånden i piratkopieringsmål och andra liknande rättsfall mycket negativa för både samhälle och de som dömts.

Ett typexempel är den 46-årige man som idag ska få sin dom för ett mål som gäller smuggling av dopningsmedel. För några år sen fälldes samme man för så kallad card-sharing (dvs försäljning av pirat-TV-boxar och koder). Domen blev villkorligt, men skadeståndet till de rika TV-bolagen blev 17 miljoner kronor. Mycket mer än de förlorat, för flertalet av de som använt mannens produkter hade aldrig betalt för samma kanaler. Skadeståndet var på 17,3 miljoner. Omöjligt att betala av. Ett överdrivet skadestånd som de rika TV-bolagen inte behöver men som är en katastrof för den enskilde.

Konsekvensen blev att mannen drevs in i betydligt värre brottslighet. Han började smuggla och sälja dopningspreparat. Genom att ett orimligt skadestånd utdömdes skapades rättsväsendet alltså en värre brottslighet. De gjorde en piratkopierare till knarklangare. Det är väl ändå inte så rättsväsendet ska fungera. Att göra folk till brottslingar, att skapa kriminella kan inte vara dess uppgift.

Den typen av skadestånd som utdömds i piratkopieringsmål och liknande fall är orimliga och borde helt enkelt vara förbjudna.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Advertisements