Märkligt att en terrorist släpps ur häkte

Terroristen, tillika nazisten, Anton Thulin har släppts ur häktet. Detta trots att han fortfarande är misstänkt för att ha placerat en bomb på en flyktingförläggning. Anledningen är att myndigheterna, dvs åklagare och säkerhetspolisen inte klassar nazistiska bomber som terroristdåd. Terrorister burkar annars inte släppas från häktet.

Vi kan i sammanhanget jämföra med hur vänsteraktivister hanterades efter Göteborg 2001 då de satt häktade i många månader, ibland mer än ett halvår för brott med betydligt lägre straffvärde än bombdåd och som inte på något sätt kan anses vara terroristbrott. En del långtidshäktade blev dessutom frikända när de sent omsider ställdes inför rätta. Dock inte i Sverige där i stort sett ingen åtalad blev frikänd, utan i Tyskland.

Genom att nazistbomber inte betraktas som terroristbrott understryks det faktum att nazistiska hot inte tas på allvar. Detta trots att flertalet av alla terroristbrott i Skandinavien varit utförda av nazister och andra högerextremister.

Läs mer:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Protector Iustitia

    I detta sammanhang är det viktigt att förstå att grunden för häktning inte har med åtalsrubricering att göra (det skulle vara mycket problematiskt från ett rättsäkerhetsperspektiv). Grunden för häktning är graden av misstanke [Rättegångsbalken 24:e kapitlet]. Huvudregeln är att sannolik misstanke skall föreligga samt att lägsta straffsats är 2 år. Under vissa förutsättningar kan också häktning ske vid skälig misstanke. Häktning vid lägre grad av misstanke är inte möjlig.

    Lagrummen avseende häktning har alltså ingen explicit relation till lagen om terroristbrott [2003:148]. Implicit finns en relation genom att lagen om terroristbrott höjer lägsta straffsats vilket påverkar möjligheten att häkta.

    I det aktuella fallet skulle det mycket väl kunna vara så att åklagaren inte anser sig kunna styrka skälig misstanke vilket inte är alldeles ovanligt när misstänkta friges från häktning utan att de fördenskull frias från all misstanke.

    Då häktning innebär frihetsberövande innan dess att saken är avgjord är det ur rättssäkerhetssynpunkt viktigt med ett strikt regelverk. Vi har ett känt problem i att alldeles för många sitter häktade under alldeles för lång tid. Allmänna rättssäkerhetsprinciper måste därför hållas högt i denna problematik och en misstänkts persons politiska hemvist, hur obskyr den än må vara, kan inte överrida.

    • Nja. Det som styr om du blir häktad eller inte är i första hand hur allvarligt brottet är (du blir inte häktad för brott som inte är allvarliga), graden av misstanke (vilket du skriver om), om personen kan försvåra r utredningen och flyktrisk. I fallet Anton Thuln frigavs han för att det han inte längre kan försvåra utredningen. Vad jag förstår är misstankarna fortfarande lika starka. Rätten tror inte heller att han ska avvika. Hade brottsrubriceringen gällt ett allvarligare brott så hade han med all sannolikhet inte blivit frisläppt.

  • Visst. Jag håller med dig om resonemanget.