Hemlig avlyssning börjar bli meningslöst

I åklagarmyndighetens redovisning av användandet av hemliga tvångsmedel framgår att nyttan av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation minskar. Samtidigt visar siffrorna att den genomsnittliga avlyssningstiden per person har ökat från 41 till 50 dagar.

Antalet avlyssnade personer har ökat från 1 158 år 2015 till 1 253 under 2016. Det senare är i nivå med det antal personer om avlyssnades åren 2012-2014 vilket var 1 268, 1 251 respektive 1 235. Hemlig avlyssning handlar främst om att personer som misstänks vara involverade i narkotikahantering övervakas, 639 personer år 2017 respektive 700 personer år 2016. 293 personer misstänkta för våldsbrott avlyssnades under år 2015 medan det var 320 personer år 2016. Domstolar ger mycket sällan avslag på ansökningar om tillstånd för att avlyssna elektronisk kommunikation. Antalet tillstånd för avlyssning har hela perioden legat på cirka 3 400 – 3 500.

Trots att material som insamlats genom avlyssning börjar bli oanvändbart avlyssnar polisen alltså mer. Kanske försöker polisen kompensera materialet oanvändbarhet genom att skaffa mer material. det förefaller som en meningslös åtgärd. Det vore sannolikt bättre om polisen istället utvecklade nya metoder som kan ersätta avlyssning.

– Värdet av hemlig avlyssning har gradvis sjunkit de senaste åren på grund av en ökad användning av krypterad kommunikation som inte går att avlyssna, säger överåklagare Mats Svensson vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö i ett pressmeddelande.

Uppgifterna som är grund för statistiken om olika nyttoparametrar lämnas av de åklagare som använt sig av de hemliga tvångsmedlen i sina förundersökningar och rättegångar. Uppgifter från avlyssning har åberopats som bevisning i stämningsansökan har minskat från 41% till 32% mellan 2015 och 2016 och det har också varit en minskning av att avlyssninguppgiter kunnat användas för att stärka misstankar om brott (minskning från 56% till 46%). Värdet av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation har helt klart minskat från 2015 till 2016.

– Den fortsatt tappade effektiviteten av hemlig avlyssning visar än tydligare på behovet av nya tekniska och legala former för avlyssning, uppger Mats Svensson, som hoppas att detta kan bli resultatet av en pågående statlig utredning om hemlig dataavläsning. Den utredningen ska presentera ett betänkande i november 2017.

Polisen vill på grund av att hemlig avlyssning av telefonkommunikation blivit allt mindre användbart ha större och lättare tillgång till andra metoder för hemlig avlyssning. De vill ha mer tillgång till hemlig kameraövervakning och hemlig rumsövervakning, dvs buggning. Detta trots att de redan idag använder sådana metoder i stor utsträckning. I stort sett alla offentliga arrangemang som demonstrationer och möten dör polisen tror att brott kan ske filmas idag med kameror i hemlighet. Detta kräver vad jag förstår inga tillstånd så denna användning ingår inte i den aktuella rapporten. Eller handlar det om att polisen begår olagliga handlingar?

Dessutom vill polisen ha utökade möjligheter att i hemlighet avlyssna andra typer av elektronisk kommunikation än rena telefonsamtal. Under 2016 gavs 6 800 tillstånd för hemlig övervakning av elektronisk kommunikation av totalt 2 290 personer. Denna övervakning får inte användas för att se innehållet i kommunikationen utan det som får användas är uppgifter om vilka telefoner som varit i kontakt med varandra och när samtalet har ägt rum. 2013 övervakades 2 381 personer men det gavs bara 3 935 tillstånd.

Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation har framförallt använts vid våldsbrott (808 personer 2016), narkotikabrott (614 personer) och tillgreppsbrott (415). I samtliga de nämnda åren handlar det om en ökning jämfört med 2015. Det som minskat är användningen vid misstänkta ekonomiska brott.

Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation används främst för att avslöja brott i förväg och för att på så sätt knyta personer till ett brott.

Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation används i efterhand för att fastslå kommunikationsmönster, kontaktmönster, var elektronisk utrustning använts osv. Den bygger på att data om exempelvis mobiltelefonsamtal lagrats. Något som kammarrätten i Stockholm i en dom i mars 2017 slog fast står i strid med EU-rätten. Domen var en konsekvens av en EU-dom den 21 september 2016 med samma innehåll. Följden av detta blev att de svenska bestämmelserna om lagringsskyldighet för teleoperatörerna inte kan tillämpas.

Tillståndsgiven hemlig kameraövervakning av misstänkta personer användes mot 117 personer år 2016. Det handlar nästan uteslutande om narkotikabrottslighet. Även användbarheten av uppgifter från hemlig kameraövervakning ar minskat kraftigt.

Hemlig rumsavlyssning, buggning, användes mot 55 misstänkta personer under 2016. Här är användningen ungefär lika fördelad mellan narkotika- och våldsbrott. Den genomsnittliga tiden som någon buggats ökade mycket kraftigt mellan 2015 och 2016, från 19 dagar till 53 dagar. Användbarheten av uppgifterna har minskat och är nästan obefintlig.

Utöver de ovan redovisade uppgifterna använde Säkerhetspolisen (Säpo) hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning. Beslut om användning under 2016 togs i 307 fall gällande om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och 167 beslut togs för inhämtande av underrättelseuppgifter. 2015 var antalet beslut om hemlig avlyssning och övervakning fler än under 2016.

Rapporten om den hemliga avlyssningen och övervakningen är intressant, men den berör bara mindre delar av denna övervakning. Kameraövervakningen av idrottsevenemang, demonstrationer, möten, konserter med mera finns inte med. Både Säkehetspolisen och den vanliga polisen gör detta, ofta samtidigt, parallellt och oberoende av varandra. I de fallen handlar det om att 100 000-tals personer avlyssnas och övervakas i hemlighet varje år. Utan tillstånd och utan nån större kontroll av myndigheternas hantering av materialet.

Dessutom finns en otrolig mängd privata fasta övervakningskameror som opereras av olika säkerhetsföretag och vaktbolag. Dessa kameror finns i de flesta butiker och på många allmänna platser. Miljoner människor övervakas, filmas och avlyssnas på detta sätt varje dag.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements