Johan Ehrenberg har fel om kontanter

Johan Ehrenberg har i ETC skrivit en ledare om kontantbytet som just nu genomförs. Från och med imorgon kan vi inte längre använda gamla enkronor, femkronor, hundralappar och 500-lappar. Detta är naturligtvis besvärligt och enligt Ehrenberg inte nödvändigt då bytet kan ske gradvis:

Av någon obegriplig anledning tog man beslutet att byta sedlar och mynt, ibland motiverat av att de nya var ”säkrare”, ibland motiverat av att produktionen av dem skulle bli billigare för staten.

Fast sanningen är ju att det allra billigaste vore att inte göra något alls.

Låta de gamla kronorna och mynten finnas kvar, lägga till nya (om det nu är så jäkla nödvändigt) och så sakta men säkert plocka hem de gamla och smälta ner dem.

Samma sak med papperspengarna.

Varje gång någon använder dem får butiken skicka in dem till Riksbanken och få full ersättning utan några avdrag eller avgifter.

Efter några år är det gamla ersatt med det nya och kostnaderna har vi tagit gemensamt (via att Riksbanken får jobba lite mer).

Resonemanget är logiskt och rimligt. Korrekt på sätt och vis men ändå felaktigt.

Ehrenberg missar nämligen en viktig effekt av sedelbyten som genomförs på det på det sätt som nu ska ske. Att svarta pengar görs värdelösa. Svarta pengar är i allmänhet kontanter och det är omöjligt att på kort tid sätta in stora belopp kontanter på banken. Folk som har 100 000-tals kronor och vissa fall miljoner kronor i gamla sedlar som många kriminella och skattesmitare har blir i ett slag av med en stor del av sina olagligt intjänade pengar. Pengar som tjänats på knarklangning, rån och affärsfiffel.

De flesta vanliga människor har inga större mängder pengar i kontanta medel så det är inget stort problem för vanligt folk. Ehrenberg har helt enkelt fel på den punkten.

Det finns idag omkring 8 miljarder kronor ute i samhället i gamla mynt och sedlar. Det mesta i sedlar, nästan 5 miljarder i 500-lappar och 1, 5 miljarder i 100-lappar. Hur stor del av detta som är svarta pengar är ju lite svårt att veta, men det handlar sannolikt om miljarder.

Det är ju inte heller så att butiker förlorar pengar om de idag tar emot gamla mynt. De kan utan problem sätt in dem på banken fram till den 31 augusti i år. Gamla sedlar går att sätta in på banken fram till 30 juni 2018. Privatpersoner kan göra samma sak. Ehrenberg svamlar.

Men visst är det så att bankerna kan ta avgifter för insättningar av pengar. Och gör det säkert också. Använd därför helst dina mynt på stora livsmedelsbutiker eller bensinmackar som tillhör stora kedjor. Senast idag.

Det hela är inte heller nåt unikt för Sverige eller för denna gång. Det har skett förut, i Sverige såväl som i andra länder.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Anders E

    ”Ehrenberg missar nämligen en viktig effekt av sedelbyten som genomförs på det på det sätt som nu ska ske. Att svarta pengar görs värdelösa. Svarta pengar är i allmänhet kontanter och det är omöjligt att på kort tid sätta in stora belopp kontanter på banken. ”

    Är tveksam till om denna ”reform” är särskilt verksam för att komma åt svarta pengar. Därtill är nog utbytestiden alldeles för lång. Den 3:e oktober förra året fick vi de 100- och 500-kronorssedlarna, efter 3 kvartal har de nu blivit ogiltiga. Dessutom skedde annonseringen av bytet långt tidigare.

    Kreativitet och innovation bland kriminella, skattesmitare och andra småfifflare är i dessa sammanhang stor. Att på 3 kvartal flytta över några 100 000 kronor till ”gångbart mynt” har nog inte vållat några större bekymmer. En metod, som sannolikt används, är att växla till utländsk valuta både här hemma och i grannländer, att använda bulvaner är en annan beprövad period, listan kan göras ganska lång…

    Hade man velat använda detta byte för att komma åt svarta pengar skulle man gjort som i Indien. I november förra året gjordes alla 500 och 1000 rupiersedlar i princip omgående, utan någon som helst förannonsering, ogiltiga. Utbytestiden sattes till några veckor. Detta i ett samhälle, som till skillnad från vårt till stora delar baseras på kontanter. Det blev några kaotiska veckor men efter någon månad var man igenom. Funkade det i Indien hade det säker funkat här också.

    …sedan kan man ju fråga sig om vi överhuvudtaget behöver kontanter i vårt samhälle (minns inte senast när jag i en affär betalade kontant) men det är en annan fråga.

    • Om du har några miljoner i 500-lappar och 100-lappar kan du inte gå till banken med dem och du kan inte göra slut på dem. Det är vanligt att tungt kriminella och folk med svartjobbsfirmor har sådan här summor i garderober, skokartonger med mera. (En snubbe i Göteborg som fick inbrott hade miljoner i platspåsar hemma, tjuvarna stal enmiljon som polisen hittade för att tjuvarna åkte fast. Det fanns ingen anmälan om pengarna. En tungt kriminell i Göteborg togs med mer än 700 000 i skokartonger vid ett tillfälle och 400 000 vid ett annat. En brottsling med 2 miljoner skulle behöva 200 dagar där han sätter in 10 000 per dag för att kunna bli av med pengarna. Det är inte praktiskt möjligt. Så, jo, jag tror det fungerar.

      Ehrenberg pekar på problemet i Indien. Vanligt folk drabbades. så är det inte hos oss.

      • Anders E

        ”Om du har några miljoner i 500-lappar och 100-lappar kan du inte gå till banken med dem och du kan inte göra slut på dem.”

        Är helt enig med dig om att det i den svarta ekonomins garderober finns mer än en skokartong fullproppad med femhundrakronorssedlar och fler än två Coop-kassar fyllda av sedelbuntar. Den parasiterande svarta ekonomin är en krass veklighet, inget tvivel om det. Däremot tror jag att du underskattar fifflarnas förmåga att lösa problemet.

        Som jag nämnde i min tidigare kommentar tror jag vägen över en annan valuta varit en användbar metod.

        I Stockholm finns ett 15-tal Forex-butiker varav hälften är öppna 7 dagar i veckan. Ett besök i varje butik och en inväxling av ett inte uppseendeväckande belopp på 5 000 kr ger 75 000 kr. En initiativrik fifflare har också kunnat ta bilen ut i Europa och länder där det fortfarande finns gott om bankkontor med kontanthantering, t.ex. Tyskland, och växla. Det går också att uppsöka turistorter där det fortfarande finns växlingskontor i varje gathörn. Delas ”jobbet” på flera och har man haft runt 270 dagar på sig är ”tvättning” av en miljon alls ingen orimlighet. Jag har svårt att se att fifflarna suttit i sina vräkiga skinnsoffor och rullat tummarna i väntan på att sedelbuntarna skulle bli värdelösa. Pengabuntarna har skapats med stor girighet, girigheten att bevara dem lär inte ha varit mindre.

        ”Ehrenberg pekar på problemet i Indien. Vanligt folk drabbades. så är det inte hos oss.”

        För mig haltar denna jämförelse. Sverige är ett av de minst kontantanvändande länderna i världen medan Indien lär vara ett av de länder som är mest kontantberoende. Det var kaotiskt i Indien under några veckor, jag såg det med egna ögon då jag råkade befinna mig där, och självklart drabbades vanligt folk men ändå reddes situationen ut. Jag har fortsatt utifrån detta svårt att se att inte bytet i Sverige kunnat ske under en betydligt kortare tid om målet varit den svarat ekonomin.