Minskat gängvåld i Göteborg – del 1

Del 1 av 2 i serien Varför minskar gängvåldet i Göteborg?

Varför minskar gängvåldet i Göteborg?

Detta är del i en serie om varför gängvåldet i Göteborg minskat de senaste 3 åren och varför det minskat mycket kraftigt det senaste året. Denna del handlar om polisens arbete. Polisens arbete är till för att förebygga brott på kort sikt, beivra brott och lösa brott. För att kunna förebygga brott behöver polisen en bra kontakt med de människor som bor i områden där brott begås eller där brottslingar finns. Det kräver ett långsiktigt polisarbete som syftar till att bygga upp kontakter, tillit och förtroende mellan polis och en befolkning om i grundläget har dåliga erfarenheter av polisen eller inga erfarenheter alls utan bara fördomar.

Polisen i Göteborg började utveckla ett sådant arbete efter de omfattande kravallerna i Göteborg år 2001. Av naturliga skäl utformades detta arbete i huvudsak för att fungera i förhållande till vänsteraktivister och vänsterorganisationer. Det har vidareutvecklats sen dess och har varit väldigt framgångsrikt. Sen 2001 har det i Göteborg inte ägt rum någon konfrontation mellan polis och vänsteraktivister. Ett sätt att arbeta som bygger på ett förtroende, vissa spelregler och förhållningssätt som de allra flesta kan acceptera har vuxit fram.

Detta mellan två parter som alltid kommer att ha motstridiga intressen på grund av att polisen ska bevara det existerande och vänstern vill förändra det. Kan ett sådant system byggas upp mellan två parter som är varandras naturliga fiender, dvs under svårast möjliga omständigheter kan det också byggas upp i andra förhållanden och mellan andra parter och polisen.

Centrala ingredienser i den taktik (SPT, Särskild polistaktik) som polisen använder gentemot vänsteraktivister, folksamlingar med vänsteraktivister, vänsterdemonstrationer och vänsteraktioner är samtal och dialog, återhållsamhet (låt bli att ingripa vid mindre brott om ordningen då skulle kunna störas), konfliktminskande signaler (inga hjälmar på, inga synliga spanare och polisfotografer, inga hundar, inga hästar etc), i första hand individinriktade ingripanden som då inte riktas mot all och envar så att även de som inte begått brott drabbas av polisens åtgärder osv. Polisen har lyckats väl med denna taktik där den tillämpats, dvs i praktiken bara i Göteborg.

Men i arbetet mot misstänkt kriminella ungdomar i fattiga förorter fortsatte polisen i Göteborg länge att arbeta på gammaldags sätt. De slog ner på alla ungdomar och grupper av ungdomar i tid och otid. De skapade därmed en stor klyfta mellan ungdomar och befolkning i dessa fattiga stadsdelar å ena sidan och polis och andra myndigheter å andra sidan. Våldet kom som ett brev på posten. Med kravaller och upplopp, med skjutande och bomber.

2006 startades ett nytt projekt i Göteborg och Mölndal, SSPF, ett brottsförebyggande projekt med samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidNär projektet drog igång 2006 räknade poliskommissarien Even Magnusson efter hur många ungdomar som låg riskzonen för att bli grovt kriminella i Storgöteborg. Han fann att det handlade om 148 stycken. Idag finns bara 60 ungdomar på samma risklista. Orsaken till att SSPF drog igång i Göteborg var det omfattande gängkriget 2000-2001. Antalet skjutvapenmord per år har senare inte överstigit antalet som dödades år 2000. 2006 tog också våldet fart igen i Göteborg och låg sen på samma nivå i ungefär 10 år med en liten nedgång 2010-2012 för att därefter minska. Genom ökad samverkan med andra myndigheter förändrades polisens arbete gentemot gängen.

Polisens arbete mot brott på gatan förändrades också. Det blev mer individinriktat och mer inriktat på förtroendeskapande och konfliktreducerande åtgärder för att bygga tillit och förtroende mellan befolkningen och polisen på sikt. Det arbetssätt som polisen utvecklat i förhållande till vänstern spreds i modifierad form också till andra arbetsfält. Detta har fungerat för i stort set har alla upplopp och bilbränder försvunnit från Göteborgs fattiga områden. Polis och andra myndigheter kan idag arbeta i fattiga områden utan risk för att bli överfallna i tid och otid. Det är polisens förändrade arbetssätt som lett till detta, inte något annat.

Genom att bygga upp ett långsiktigt förtroendekapital blir det också i slutändan lättare för polisen att lösa brott. Folk blir beredda att prata med polisen om de vet att de kan lita på polisen. Så har också skett i Göteborg. Polisen har kunnat lösa flera allvarliga brott, först i Bergsjön där en våldsam konflikt rasade. Och sedan i Biskopsgården. Detta har lett till minskat våld på kort sikt. En inspärrad kan inte skjuta, på längre sikt spelar det dock ingen roll då nya kriminella tillkommer. Samtidigt har alla de som dömts i Bergsjön kommit ut igen utan att våldet ökat så sambandet mellan inspärrning och låg nivå på skjutandet är inte glasklart.

Polisens förändrade arbetssätt är helt klart en av anledningarna till att gängvåldet i Göteborg minskat. En av flera anledningar.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series NavigationMinskat gängvåld i Göteborg – del 2 >>
Advertisements