När vi stoppade nazisterna på Folkets Hus 1983

I nådens år 3 december 1983 hyrde nazisterna en lokal i Folkets Hus via en bulvan. Men den verkliga hyresgästen kom ut och det spreds indignation i staden. Men ingen verkade ta initiativ till att slänga ut dem så då tog jag kontakt med en annan medlem i SP (han var också med och erövrade USA-flaggan på GA-torg samma år) och vi satte igång med att arrangera en demo i syfte att slänga ut nassarna från Folkets Hus. Göteborgs LS, Stoppa Rasismen och SP var de som drog i demon. KPML(R) ville inte vara med. De ville bara ha en motdemonstration, utan försök att slänga ut nassarna. KU och VPK kommer jag inte ihåg vad de gjorde, men de var inte med och ordnade demon.

När dagen väl var inne samlades vi någonstans som jag inte kommer ihåg för att gemensamt gå till Folkets Hus för att blockera nassarnas tillträde till sin hyrda lokal. Väl framme vid Folkets Hus mötte vi en demo ordnad av mosaiska församlingen i stan som också anlände vid samma tidpunkt. Ingen polis fanns utanför så kunde strömma in byggnaden och besätta trapphuset. Träffade min farsa som tog den sista utposten. Han ställde sig framför dörren till den av nassarna hyrda lokalen tillsammans med ett par andra bastanta gubbar. Under tiden samlades KPML(R) utanför till sin motdemo.

När nassarna kom så eskorterades de av polis in i huset, men där släpptes de. På vägen upp mot möteslokalen fick de ta emot en mängd stryk, trots polisers närvaro. Situationen kom snart att hamna utanför polisens kontroll och dessa omgrupperade på nedersta våningen vid nuvarande Asperösalen. Då hette den bara A-salen. Under tiden nådde nassarna upp till sin lokal, men in i den kom de inte. En nasse var från Stenungsund och kände igen farsan. Nassen hotade med att söka upp farsan hemma i huset. Farsan var lugn och sa att det nog vore värst för nassen själv samt förklarade lugnt för nassen att facken på fabrikerna i Stenungsund skulle se till att killen aldrig fick nåt jobb där. Efter lite bråk jagades nassarna ner för trappan igen, bara för att åka på mer stryk på vägen ner. Väl nere på första våningen tog polisen ut nassarna via någon bakväg. De tog också in förstärkningar den vägen.

Under tumultet i trappan kom vid ett tillfälle en civilsnut fram till mig och hotade mig, han sa att de visste precis vilken ful fisk jag var. Att jag låtsades gå runt för att lugna ner stämningarna, medan jag i själva verket uppviglade folk. Jag fick också flera gånger problem med att hindra judar från att slå ihjäl nassar. De vägrade nämligen göra som en kommunistjävel bad dom. Så jag fick leta upp olika judiska ledare för att stoppa de judiska ungdomarna från att begå alltför stora dumheter. Vid ett tillfälle fick jag också hjälpa till med att rädda en livrädd liten fjortonårig nasse, som höll på att få rejält med stryk. Jag tog honom åt sidan och snackade med honom. Därefter försökte jag få honom att följa mig ut. Men när han såg folkmassan utanför (omkring 1000 personer) vågade han inte. En stunds övertalning fick honom dock att följa med ut. Jag dumpade honom vid spårvagnen och tog mig tillbaks in Folkets Hus.

Väl tillbaka i huset, uppsöktes jag av farsan som hade hört snutarna diskutera ett gripande av mig. På första våningen befann vi oss då och strax formerade sig snuten för att attackera oss, tränga ut oss från byggnaden och som vi trodde, gripa mig. Farsan och ett gäng latinamerikaner gick till motangrepp, eller snarare ställde sig i vägen och blockerade polisens avancemang. Några andra personer grep tag i mig och jag langades över folks huvuden ut ur Folkets hus och bort från platsen. Därefter uppsökte jag restaurangen Gröna Kaninen som då låg där Burger King på Järntorget ligger nu. Den drevs av en radikal palestinier. Där väntade jag på att kamrater skulle återkomma från demon för en summering.

Så småningom kom kamrater dit. Det stod klart att nazistmötet stoppats och att folk känt igen självaste Vera Oredsson när hon kom dit kamouflerad i en Palestinaschal. Hon blev slagen och jagad på flykten av uppretade r:are och andra som fanns utanför Folkets Hus.

Efteråt hävdade r:arna att det var deras välordnade demo som hade hindrat nassarna från att ha sitt möte. Sån skev uppfattning om verkligheten en del kan ha.

Anders_S

Tidigare publicerat år 2007. Men skrivet långt innan dess.

Läs också: Avenyn 1993

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Pingback: Krönika 20-21/9 (2) 2017. Mr Bombastic talar i FN. | Konst & Politik()

  • Komplettering från Hans Norebrink:

    Mer från antinazistaktionen vid Folkets hus 1983:
    Jag igenkände Vera Oredsson först, och föste undan hennes palestinasjal och såg ett nordiskt kors. Jag uppmanade henne att söka skydd hos polisen vid deras bil en bit bort, men hon upptäcktes på vägen och fick motstå hugg och slag.

    Då jag kom från en aktion på stan med Centralamerikakommittén hade jag en högtalare med mig. Den kom till nytta när några nazister sökte skydd där järnhandeln finns idag. Jag uppmanade folk att inte använda nazisternas våldsmetoder emot dem, och vi var några som stod och hindrande folk från att misshandla och kanske döda nassarna för stämningen var upphetsad.

    Så lyckades vi vinna tid så polisen kunde rädda nassarna. Jag blir darrig än idag när jag tänker på att vi kanske förhindrade mord. Dels fel i sig, dels hade hela aktionen då kommit att handla om detta, istället för demokratisk kamp mot nazismen.

    Hans Norebrink, dåvarande Centralamerikakommittén