Jens Holm förfalskar historien när det gäller fossila bränslen

I en debattartikel på Supermiljöbloggen skriver Jens Holm att Sverige minskade användningen av fossila bränslen (fossil energi) mycket mer under 1970-talet och 1980-talet än vad som gjort senare när klimatdebatten kommit igång. Detta då Sverige avvecklade större delan av sitt beroende av fossila bränslen för energiproduktion under denna tid.

Men Jens Holm berättar faktiskt inte hur det gick till och vad som var anledningen utan istället fabulerar han ihop en historia som inte är sann genom att skriva att olja ersattes av elektricitet. Vidare skriver han:

Det kunde handla om nya byggnormer med fokus på minskad energianvändning, energirådgivning, energiprövning inför nybyggnation av industrier, kommunal energiplanering, energihushållningskampanjer samt en höjning av energiskatten, att det vara fokus på minskad energianvändning, energirådgivning, energiprövning inför nybyggnation av industrier, kommunal energiplanering, energihushållningskampanjer samt en höjning av energiskatten.

[…]

Detta var genom en medveten satsning på att ersätta olja med elektricitet, biobränsle och ren effektivisering.

Det där är ju bara trams. Det allra viktigaste skälet till att Sverige kunde komma bort från fossilberoendet när det gällde produktion av el och uppvärmning nämner han inte alls. Nämligen kärnkraften som byggdes ut kraftigt, all svensk kärnkraft byggdes under denna tid.

Den nyproducerade elen kom i huvudsak från kärnkraft. Villor byggdes om till elvärme istället för att värmas med olja och nya villor byggdes med direktverkande elvärme. Elförbrukningen ökade kraftigt. Biobränslen förekom i stort sett inte alls även om det pratades mycket om det. Samtidigt ökade förbrukningen av fossila bränslen i transportsektorn.

När kärnkraften byggts ökade insatserna för att spara el och energi. Fjärrvärmenäten i städerna byggdes också ut därefter och istället för soptippar infördes förbränning av sopor för fjärrvärme och el. Men dessa saker kom först igång i på 1980-talet.

Jens Holms historieskrivning är genomfalsk. Han låtsas som om kärnkraften inte fanns och hittar på helt andra anledningar till att minskningen av användningen av fossila bränslen. Har vi en falsk historieskrivning så lär vi oss inget.

Kanske är det samma problem med hans kommande bok som med debattartikeln på Supermiljöbloggen. I så fall är den inte värd ett köp.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Olof Larsson

    Även om jag en gång var energisk, ja på gränsen till rabiat, Linje-3 anhängare har jag landat i den måhända något kontroversiella uppfattningen att klimatförsvaret inte ha råd att avsäga sig kärnkraften. I ljuset av en pågående och allt intensivare omställning till eldrift för fordon kommer elbehovet att öka. Utmaningen kommer att bli stor i ett fordonstätt land som Tyskland där kärnkraften skall avvecklas. Det finns i detta scenarios där Frestelsen att nyttja kol för att framställa el kan bli övermäktig.

    • Solceller är nog et allra bästa för elproduktion. Jag kan inte gör nån bedömning av hur mycket solceller kan ge i länder som Tyskland eller Sverige, men rent generellt verkar det ju vara et rimligaste för framtiden.

      • Olof Larsson

        Solenergin har nog utvecklats mer än någon vågat hoppas. Sannolikt är vi endast i början av utvecklingsfasen, ett problem som den delar med t.ex. vindenergi är lagring och här är min känsla att lösningarna i denna del är mer utmanande att få fram än energialstringstekniken som sådan.

        Dock, mycket utveckling återstår samtidigt som klimathotet blir allt mer konkret. Frågan är om vi har tiden att vänta och under denna tid frånsäga oss kärnkraften.

        • Idag är det inte lönsamt att bygga kärnkraftverk. Därför kommer inge nya att byggas. De vi har kommer att köras så länge det bara går. Solceller är idag lönsamt och enkelt att installera.

          Solceller får vara basproduktionen men eftersom de bara producerar på dagen behövs korttidslagring för nattens behov. När det gäller korttidsreglering kan jag inte se att problemen är så stora utan de är på väg att lösas genom utvecklingen av elbilar. Den typen av batterier kan förstås också användas för att lagra energi från solceller. Elförsörjningen under det varmare halvåret bör inte vara nåt problem. Vinterns större behov av el får fixas genom vattenkraften som ju innebär stora lagringsmöjligheter i vattenmagasin. Vattenkraften är också det som får användas för att reglera bortfallet av vindkraft när det inte blåser.

          • Olof Larsson

            Solenergi kommer i framtiden att vara viktig. Däremot skall vi inte förledas att tro att alla tekniska problem är lösta. Det är tveksamt om den idag ledande batteritekniken kommer att vara hållbar övertiden. Dagens tillverkningsprocess, som säkert kan förbättras avsevärt, är på inget sätt fri från klimatpåverkan (https://www.nyteknik.se/fordon/stora-utslapp-fran-elbilarnas-batterier-6851761). Ett större dilemma är att litiumjonbatterierna, som är vanligt förekommande i elbilar, är tillgången på de råvaror som krävs, det är tveksamt om det skulle gå att få fram litium och kobolt i de mängder, som krävs om dessa batterier skulle finnas i varje fordon.

            Ytterligare ett problem med batterier – vår del av världen – är att kapaciteten sjunker avsevärt vid låga temperaturer.

            En annan, men ännu dyr och omogen teknik är bränsleceller, där t.ex. vätgas används. Här kan man tänka sig att använda både sol och vind för att framställa vätgas för att sedan använda vätgasen för att driva fordon.

            Med teknisk innovation kommer det säkerligen fram andra nya intressanta tekniker. Dock, hur vi än vänder och vrider på det kommer det att ta tid. Utmaningen nu är att klimatet nu inte har så lång tid att vänta om inte utvecklingen bryts.