Bostadsbrist och trångboddhet ger sociala problem

Bostadsbristen i Göteborg är mycket omfattande och har varit et under en längre tid. Officiellt så saknar omkring 16 000 personer en bostad:

I april 2017 beräknades 16 779 personer sakna fast bostad i Göteborg. Inom denna siffra ryms personer med boendelösningar som andrahandskontrakt, inneboende eller långvarigt boende på hotell eller vandrarhem.

När vi pratar om bostadsfrågan ur ett rättighetsperspektiv är det relevant att titta på antalet hushåll som räknas som hemlösa. År 2016 räknas antalet hemlösa hushåll i Göteborg enligt Socialstyrelsens definition till 3 435 stycken, varav 712 är barnfamiljer. Antalet barn i dessa hushåll är 1 693 stycken.

Sannolikt saknas det betydligt fler bostäder än 16 000. Många verkligt bostadslösa syns inte i statistiken exempelvis då de bor kvar hos sina föräldrar eller som bor olagligt på olika håll i gamla industrilokaler, på kontor och annat. Att sakna bostad medför både ekonomiska, sociala och hälsomässiga problem. Genom bostadsbristen ökar därmed fattigdom och social utsatthet.

Extrem trångboddhet finns främst i stadsdelar med hög andel hyresrätter och omfattande ekonomisk fattigdom. Värst är läget i Biskopsgården, södra Angered (Hjällbo, Eriksbo, Hammarkullen), norra Angered (Gårdsten, Lövgärdet, Rannebergen) och Bergsjön. Extrem trångboddhet innebär at barn inte har någon plats hemma där de kan läsa läxor i lugn och ro, ingen plats där de kan vara ensamma, inget eget rum.

Konsekvensen av trångboddheten är att många barn och ungdomar tillbringar en stor del av fritiden på annan plats vilket underlättar de kriminella gängens rekrytering. Trångboddheten är ett av de stora problemen när det gäller brottslighet och kriminalitet. En annan konsekvens är sämre resultat i skolan genom att det är svårt att arbeta med skoluppgifter hemma.

Göteborg är också en extremt segregerad stad. Detta beror delvis på att de flesta bostadsområden och stadsdelar har en dålig blandning av boendetyper. I vissa områden finns nästan bara villor och radhus vilket gör att bara människor med mycket pengar kan bo där, i andra områden finns bara hyresrätter vilket innebär en fattigare befolkning. Detta sätt att bygga staden skapar ekonomisk segregation vilket leder till att människor som är fattiga eller har sociala problem samlas i vissa områden.

Med många fattiga och arbetslösa i samma område så ökar problemen. Arbetslöshet skapar oro och bristande framtidstro. Med många människor i samma besvärliga situation i ett och samma område upplevs problemen större. En negativ spiral skapas. Kriminella gäng får lättare att rekrytera och människor blir sjuka.

Lösningen på bostadsbristen, trångboddheten och bostadssegregationen är att bygga mer och bygga mer blandat både vad det gäller upplåtelseformer och bostadsstorlekar. Idag byggs det alldeles för lite och det byggs framförallt mycket få hyresrätter. Detta beror på att bostadsbyggandet i stort styrs av marknadsmekanismer.

Det gäller för byggherrar att snabbt får tillbaks sina investeringar. Då är det bästa att bygga bostadsrätter och äganderätter. Genom att bygga sådant kan byggherrarna sälja lägenheterna och omedelbart får tillbaka sina investeringar. För hyresrätter krävs det en större långsiktighet vilket gör att det är nödvändigt med nån typ av subventioner, billiga lån eller liknande för att det ska byggas fler hyresrätter. Detta krävs också för att hyresrätterna ska kunna bli billigare.

Förutom subventionssystem krävs också en helt annan typ av markanvisningssystem. Som det nu är i Göteborg gynnas stora byggföretag och byggkonsortier då staden i stort sett enbart beviljar byggrätter i stora områden och kvarter men inte på enskilda tomter. Små byggbolag som kan bebygga en tomt här och en tomt där har ingen chans. Detta medför också ett mer segregerat boende.

För att skapa billigare villor borde det också vara möjligt att bygga på ofri grund, dvs staden (eller nån annan) äger marken men huset ägs av den boende. Arrendet sätts lågt för att då blir bostaden billigare.

Kraven på vinstutdelning och vinster etc i gemensamt ägda företag måste också tas bort för att det ska vara möjligt med låga arrenden och byggen på ofri grund liksom för möjligheten att subventionera byggen av hyresrätter.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements