Slopad revisionsplikt bidrog till ekonomisk brottslighet

Företags lönsamhet och tillväxt har inte förbättrats med slopad revisionsplikt för de minsta aktiebolagen. Däremot har den rapporterade sysselsättningen minskat och kriminellas användning av aktiebolag som brottsverktyg har ökat i omfattning.

De senaste åren har myndigheterna satsat på mer service än på kontroll, ändå har inte företagarna blivit bättre på att betala lagstadgade skatter och avgifter eller upprätta korrekta årsredovisningar.

Riksrevisionen lyfter i sin rapport ”Avskaffandet av revisionsplikten för mindre bolag” fram hur den avskaffade revisionsplikten för de minsta aktiebolagen inte har fått önskad effekt.

Riksrevisionens granskning visar att många bolag har valt bort revision och därmed gjort en mindre besparing. Övriga förhoppningar har dock inte infriats. Till exempel växte aktiebolag som valde bort revision långsammare i nettoomsättning och personalstyrka – både jämfört med sig själva innan revisionsplikten togs bort och jämfört med bolag som behöll revision. Inte heller lönsamhet eller företagsöverlevnad blev bättre i bolag utan revision.

– I snitt har bolagen sparat ungefär 10 000 kronor på att inte anlita en revisor. I övrigt kan vi inte se att reformen haft några nämnvärda positiva effekter på bolagens utveckling – snarare tvärtom, säger Nedim Colo, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande från Riksrevisionen.

Däremot har en hel del av de negativa konsekvenser som befarades inför reformen blivit verklighet. Till exempel betalar bolag som valde bort revision mindre i bolagsskatt, som en följd av lägre tillväxt. En trolig förklaring är att dessa bolag i större utsträckning redovisar lägre ekonomisk aktivitet i syfte att krympa sin vinst för att undkomma skatt.

Reformen har dessutom försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet. Till exempel har antalet anmälningar från revisorer till Ekobrottsmyndigheten (EBM) minskat kraftigt, från cirka 300 per år till i princip noll. Samtidigt har Skatteverket fått in betydligt färre så kallade orena revisionsberättelser från revisorer, vilket lett till att Skatteverket går miste om tidiga indikationer på att allt inte står rätt till i olika bolag.

– Reformen har lett till ökad risk för skattefusk samtidigt som den, i kombination med andra regelförenklingar, har försvårat myndigheternas möjligheter att upptäcka sådan kriminalitet, säger riksrevisor Helena Lindberg.

– Resultaten stämmer väl överens med vår kunskap om hur företag kan användas som brottsverktyg samt hur risken för oegentligheter i företagsformen har ökat. När kontrollen inte är tillräckligt omfattande kan företagare lämna felaktiga eller vilseledande uppgifter under lång tid, ibland flera år, innan de stoppas av ett näringsförbud eller en konkurs, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, i ett pressmeddelande från EBM.

Ekobrottsmyndigheten publicerade EBM-rapporten ”Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten i små bolag” i juni 2016. Här redovisades flera negativa konsekvenser av den slopade revisionsplikten. Ekobrottsmyndigheten ser samma mönster 2017. Förekomsten av bolagshärvor där målvakter används som ett filter mot den verkliga huvudmannen är vanligt förekommande i de ärenden som utreds. Inte sällan förekommer olika brottstyper, till exempel bokföringsbrott, skattebrott och penningtvätt, sida vid sida i samma utredning.

Revisorer har rapporteringsskyldighet vid misstanke om brott. Det var påtagligt hur anmälningarna från revisorerna minskade efter att revisionsplikten hade avskaffats. Även antalet orena revisionsberättelser som sänts in till Skatteverket har minskat.

– Vi har vid återkommande tillfällen uppmärksammat problematiken som följde när det både blev billigare att starta aktiebolag och revisionsplikten avskaffades. Vi som arbetar på Ekobrottsmyndigheten har känt till att det är företagare i de kontantintensiva branscherna som i högre grad valt att välja bort revisorns insyn och granskning, säger Henrik Lundin.

Effektmätningen som Riksrevisionen nu gjort grundar sig på kvantitativa och kvalitativa data från myndigheter och upplysningsföretag. Riksrevisionen har gjort ett representativt urval och studerat 11 000 företag som kunde välja bort revisorn när plikten avskaffades 2010. Då uppgick den genomsnittliga kostnaden för revision och administration till cirka en procent av bolagens nettoomsättning. Av dessa bolag valde 26 procent bort revisorn. Jämfört med de branschkollegor som valde att fortsätta med revisor, minskade därefter både lönsamhet och sysselsättning de kommande fem åren. I de bolag som valde bort revisorn sjönk både lönsamhet och sysselsättning jämfört med de nivåer som de själva rapporterat tidigare under perioden 2007-2010.

– Vi har fått bekräftat det vi har sett i våra brottsutredningar. Vi vill uppmärksamma omvärlden på att det behövs ett högre inslag av kontroll för att försvåra för dem som använder företag som brottsverktyg, jobbar utan kvitto och snedvrider konkurrensen, säger Fredrik Holmberg, vikarierande generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten, som vill passa på att lyfta vikten av samverkan med andra aktörer i samhället.

EBM arbetar på flera plan tillsammans med exempelvis bransch- och företagarorganisationer, kreditupplysningsföretag, banker samt myndigheter som Skatteverket, Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten med flera för att förebygga och förhindra brottslighet.

Riksrevisionen levererar kritik mot en rad myndigheters kontrollfunktioner och konstaterar att de stödjande verktyg som tagits fram inte fungerat så bra som tänkt. Mer information har inte fått företagarna att ändra beteende. Inte bara användarvänlighet och service utan även kontroll behövs för att värna om både samhällets gemensamma resurser men även om ett sunt och rättvist företagsklimat.

Stefan Lundberg, samordnare för det brottsförebyggande arbetet på Ekobrottsmyndigheten, förklarar behovet av kontroll som en del av arbetet som bidrar till att människor låter bli att begå brott.

– Den ekonomiska brottsligheten bekämpas både med morot och piska. Gör det enkelt att göra rätt, men låt det kosta om det blir fel. Det är summan av de kontrollerande åtgärderna som spelar roll. Revisorns roll, om man betraktar den ur ett kriminologiskt perspektiv, är att vara en av flera ”kapabla väktare”. Om just den väktaren tas bort, måste väktaren ersättas av annat som avskräcker från brott, säger han.

Riksrevisionen konstaterar i sin granskning även att regeringen inte har följt upp reformens effekter, vilket aviserades vid införandet, samtidigt som riksdagen bett regeringen överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att verka för att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements