Bedrägeri – ett brott som ökar

Del 10 av 13 i serien Brottsutvecklingen sen 2005

Enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU) har det skett en ökning i utsattheten för bedrägeri, sett till de senaste tio åren. År 2015 var andelen utsatta i befolkningen tre och en halv procent. Samma år gjordes drygt 174 000 polisanmälningar om bedrägeri. Antalet polisanmälda bedrägerier har ökat kontinuerligt och har mer än tredubblats under de senaste tio åren.

Resultaten från NTU visar att 3,5 procent av de tillfrågade uppgav att de utsatts för bedrägeri under 2015. Det motsvarar ungefär 260 000 personer i befolkningen (16–79 år). Eftersom det finns tillfrågade som utsatts upprepade gånger är antalet bedrägerier större än antalet utsatta. I NTU uppskattas att antalet bedrägerihändelser i befolkningen 2015 uppgick till cirka 352 000. När det gäller utvecklingen över tid skedde en ökning i den självrapporterade utsattheten för bedrägeri fram till 2011, men den har därefter legat på en relativt stabil nivå.

Andelen bedrägerier som polisanmäls har också ökat över tid, och 2015 anmäldes närmare hälften av alla bedrägerier som rapporterades i NTU. Enligt den officiella kriminalstatistiken anmäldes närmare 186 000 brott år 2015. Av dessa rubricerades drygt 174 000 anmälningar som bedrägeri, grovt bedrägeri eller bedrägligt beteende. Därmed ökade antalet anmälda bedrägerier för nionde året i rad.

Mellan 2005 och 2015 ökade antalet anmälda bedrägerier med omkring 250 procent (från drygt 50 000 till närmare 175 000 anmälningar). Ökningen hänger framför allt samman med att antalet anmälningar av datorbedrägerier, bluffakturor samt bedrägerier som skett med hjälp av kontokort respektive internet har ökat. Tillsammans har de bidragit till att de senaste årens nivå är den högsta sen anmälningsstatistiken började föras på det sätt som görs idag.

Anmälningsbenägenheten varierar mellan olika typer av bedrägerier och beror på omständigheter vid brottet, liksom på myndigheters och privata aktörers förmåga att upptäcka de brott de utsätts för. Andelen bedrägerihändelser som enligt NTU-deltagarna har blivit anmälda till polisen har varierat under perioden 2005–2015, från som minst 32 procent (år 2006) till som mest 49 procent (år 2015). Även om fler brott nu kommer till rättsväsendets kännedom innebär detta fortfarande att det finns ett betydande mörkertal när det gäller antalet anmälda händelser.

Enligt NTU sker mer än fyra av tio bedrägerier via internet, och en nästan lika stor andel sker genom utnyttjande av kontokort. Enligt anmälningsstatistiken är datorbedrägeri, bedrägerier med hjälp av internet samt bluffakturor de oftast anmälda enskilda typerna av bedrägeri.

Brå menar att en sammanvägd bedömning av resultatet från NTU och anmälningsstatistiken är att bedrägeribrotten faktiskt har ökat, även om NTU inte visar samma starka utveckling som anmälningsstatistiken under de senaste åren. Skillnaden i utveckling mellan de två källorna menar de kan bero på flera faktorer. En viktig faktor är att NTU inte fångar upp bedrägerier som drabbar juridiska personer. Forskning visar att det vid många polisanmälda bedrägerier är olika delar av näringslivet som drabbas ekonomiskt snarare än privatpersoner

Det kan finnas ett flertal anledningar till en ökning i bedrägeribrottsligheten. En av de viktigaste är den tekniska utvecklingen, som möjliggör nya sätt att begå bedrägerier. Till exempel är det allt fler som skickar post och beställer varor på internet. Det gör också att fler brott blir en blandning mellan it-brott, bedrägeri och identitetsrelaterade brott. När bedrägerier begås via internet kan de också drabba många fler personer. Eftersom varje bedrägeri som riktas mot en person räknas för sig kan antalet anmälningar bli väldigt stort i de fall det finns väldigt många offer eller det handlar om upprepad utsatthet.

Under perioden 2000-2015 har bedrägeribrottens andel av samtliga anmälda brott mot brottsbalken ökat från 4 till 14 procent. Under samma period har exempelvis tillgreppsbrottens andel av samtliga anmälda brott mot brottsbalken minskat från 66 till 42 procent. Det innebär att det skett en förskjutning i den anmälda brottslighetens struktur, bort från de traditionella stöldbrotten, som dominerat brottsutvecklingen under större delen av efterkrigstiden, mot andra former av brottslighet, bland annat bedrägerier. Bedrägerier kan således i viss mån betraktas som den nya tidens vardagsbrottslighet. Samtidigt finns det tecken på att det även inom den organiserade brottsligheten skett en ökning av bedrägeribrotten.

År 2015 uppgav mer än fyra av tio att bedrägeriet skett via internet, och nästan lika många att bedrägeriet skett genom att någon utnyttjat deras bankkort. Andelen bedrägerier som sker med hjälp av internet har ökat för i stort sett varje år som undersökningen genomförts, från 14 procent 2005 till 46 procent 2015. Andelen bedrägerier som sker genom att någon utnyttjat ett bankkort har sett både upp- och nedgångar fram till 2011, men har ökat successivt under de senaste åren, från 23 procent 2011 till 41 procent 2015. Över tid har det således skett en tydlig förändring när det gäller vilka typer av bedrägerier som NTU-deltagarna uppger att de blivit utsatta för.

I statistiken över anmälda brott delas bedrägeribrotten in i ett antal underkategorier. År 2015 utgjorde datorbedrägeri den största kategorin (38 procent av samtliga anmälda bedrägeribrott), följt av övrigt bedrägeri (27 procent), bedrägeri med hjälp av internet (14 procent) och bedrägeri med hjälp av bluffaktura (8 procent). När det gäller utvecklingen över tid är det inom kategorierna datorbedrägerier och bedrägerier med hjälp av internet som antalet anmälningar har ökat mest. Antalet anmälda datorbedrägerier har mer än fördubblats sedan 2010 (från drygt 25 000 till 67 000) medan bedrägerier med hjälp av internet har ökat med närmare 70 procent (från drygt 14 000 till drygt 24 000). Antalet anmälningar som registrerats som bedrägeri med hjälp av bluffaktura och övrigt bedrägeri har ökat med 9 respektive 46 procent under samma period.

Samtidigt ska det poängteras att bedrägeribrotten är svårkategoriserade, inte minst då nya typer växer fram i takt med den tekniska utvecklingen och förändrade levnadsmönster, till exempel den ökade användningen av smarta mobiler och internet för bankärenden och andra vardagliga transaktioner. Vidare visade en kvalitetsgranskning av polisens användning av brottskoder att en inte obetydlig andel av vissa typer av bedrägeri över- eller underrapporteras i statistiken, eftersom brottskoderna inte används på rätt sätt.

Det finns dock andra relevanta indelningar än de som görs i kriminalstatistiken, som kan bidra till att få en överblick över bedrägeribrottsligheten. En särskild granskning av ett stort urval av polis- anmälda bedrägeriärenden från 2013 identifierade fem huvudkategorier av bedrägerier, som tillsammans svarade för närmare 80 procent av de anmälda bedrägerierna i urvalet.

Den enskilt största kategorin var kortbedrägerier, där gärningspersonen använder ett stulet eller klonat kort för bedrägliga köp eller uttag, alternativt gör köp med någon annans kortuppgifter via internet. I den anmälda brottstatistiken kan kortbedrägerier registreras som datorbedrägeri (till exempel om någons kortuppgifter använts olovligen för att köpa varor via internet), som automatmissbruk (om de använts för ett bankomatuttag) eller som ett bedrägeri med kontokort (till exempel om uppgifterna använts för ett köp i en fysisk butik).

Den näst största kategorin består av kreditbedrägerier, som typiskt sett innebär att någon genomför ett köp eller tar ett lån i någon annans namn, till exempel med hjälp av en förfalskad identitets- handling. Enligt Brås kartläggning upptäcks dessa brott ofta när den person vars identitet har använts vid brottet får hem en faktura eller ett inbetalningskrav för en vara eller tjänst som personen inte beställt. Vidare förekommer storskaliga kreditbedrägerier, som utnyttjar företag. Ett exempel är att gärningspersoner köper upp befintliga företag i syfte att nyttja företagets krediter för att beställa varor utan avsikt att betala. Därefter driver gärningspersonerna företaget i konkurs, samtidigt som de beställda varorna säljs vidare. Kreditbedrägerier kan ske både via e-handeln och genom köp i fysisk butik, och Brås granskning visar att kreditbedrägerier framför allt registreras av polisen som övrigt bedrägeri, men även som bedrägeri med hjälp av internet.

De övriga stora bedrägerikategorier som identifierades i granskningen var annonsbedrägerier, där bedragaren genom en annonssida på internet vilseleder köpare att beställa och betala för varor som sedan inte skickas, fakturabedrägerier, där gärningspersonerna skickar ut fakturor för varor eller tjänster som aldrig beställts, samt övriga telefon- och internetbedrägerier. Fakturabedrägerier genomförs ofta med hjälp av ett företag, som startas eller tas över i syfte att begå brotten, och samma gärningspersoner kan skicka ut stora mängder bedrägliga fakturor på relativt kort tid.

Den sista kategorin, övriga telefon- och internetbedrägerier, är till sitt innehåll inte lika enhetlig som de övriga. Kategorin innefattar bland annat så kallade romansbedrägerier, där gärningspersonen utvecklar en kärleksrelation med den utsatte på distans för att sedan lura denne på pengar, samt även tekniskt avancerade brott där bedragaren använder skadlig kod eller nätfiske för att komma åt känsliga uppgifter. Inte sällan utgör de sistnämnda gärningarna ett led i annan bedrägeribrottslighet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Misshandel – brott som minskar i antal och andelHur är det med bilbränderna – minskning eller ökning? >>
Advertisements