Hög inkomst ger bättre vård

Det är känt från många undersökningar att de som är rika får bättre vård än fattiga. Privatiseringar har ytterligare ökat skillnaderna mellan rika och fattiga. Vård av rika är nämligen lönsammare än vård av fattiga vilket gör att privata vårdcentraler flockas i områden med rikare invånare. När nu Umeå Universitet undersökt vården av män med prostatacancer visar sig exakt samma bild. Rika får bättre vård.

Män med hög inkomst som diagnostiseras med prostatacancer får mer aktiv behandling än låginkomsttagare. En studie som gjorts av forskare vid bland annat Umeå universitet visar på statistiskt säkerställda skillnader efter inkomst både ifråga om när behandling sätts in och chansen att överleva.

– De exakta orsakerna till skillnaderna är okända. Ett sätt att minska skillnaderna är att öka följsamheten till det nationella vårdprogrammet så att alla med prostatacancer får god och jämlik vård, säger Katarina Tomic, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

I studien fann man skillnader mellan män med högst och lägst inkomst för de flesta kvalitetsindikatorer som undersöktes. Män med högst inkomst diagnostiserades oftare efter hälsoundersökning, de hade mindre svår cancer vid diagnos och kortare väntan till operation.

Höginkomsttagarna fick även oftare botande behandling för mellan- och högriskcancer och hade något bättre operationsresultat. För män med metastaser och högriskcancer var dödligheten något lägre för män med högst inkomst.

Störst skillnad i dödlighet mellan grupperna var det dock för andra orsaker, som hjärt- och kärlsjukdomar. Bland män över 65 år var den sammanlagda risken för död av alla dödsorsaker hälften så stor bland män med högst inkomst jämfört med dem med lägst inkomst.

Studien är gjord utifrån data i Nationella prostatacancerregistret, NPCR. Totalt har man studerat cirka 75 000 män med prostatacancer under perioden 2007-2014. Sambandet mellan socioekonomisk status, mätt med inkomst och utbildningsnivå, och diagnostisk aktivitet samt behandling undersöktes med hjälp av data i NPCR och flera andra sjukvårdsregister och demografiska databaser med information om störfaktorer som samsjuklighet och opererande sjukhus.

– Våra resultat är i överensstämmelse med tidigare studier som baserats på mindre detaljerade data säger Katarina Tomic.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements