På Vänsterpartiets kongress i Karlstad bifölls en motion om att partiet ska börja förespråka jämlikhetsdata. Beslutet har kritiserats kraftigt av antirasister och andra. En av kritikerna är Sven-Erik Liedman som skrev följande i ETC Göteborg:
Och nu har Vänsterpartiet på sin kongress beslutat föreslå att Statistiska Centralbyrån ska upprätta statistik över etnicitet och religion. Partistyrelsen var emot, men en majoritet ansåg att ett sådant register är nödvändigt för att synliggöra olika gruppers utsatthet. När jag hör detta brister jag ut i svordomar med innebörden att ett vänsterparti ska ägna sig åt klass och genus och inte åt människors ursprung.
Enligt Tobias Hübinette som arbetar med Jämlikhetsdatafrågor är dock detta en total missuppfattning. Jämlikhetsdata innebär inte att SCB ska börja för statistik utifrån religion, etnicitet med mera:
Jämlikhetsdatametoden har alltid som syfte att utifrån ett mänskliga rättigheter-perspektiv generera siffror och data som kan användas i arbetet för att skapa ett icke-diskriminerande och jämlikt samhälle oavsett diskrimineringsgrund och som präglas av en så rättvis representation som möjligt.
Jämlikhetsdatametoden bygger slutligen på principen om självidentifikation eller självkategorisering till skillnad från den offentliga statistik som gäller i Sverige som är baserad på folkbokföringsregistret och därför egentligen inte säger någonting om hur människor själva identifierar och kategoriserar sig och benämner och betraktar sig själva. De siffror som framkommer när människor själva får uppge hur de identifierar sig är helt enkelt de som står närmast verkligheten.
Det absoluta flertalet av världens länder använder sig idag av jämlikhetsdatametoden. Sverige skiljer ut sig som ett av få länder i världen som inte använder sig av jämlikhetsdatametoden på ett mer systematiskt och genomgripande sätt. Samtidigt har flera svenska myndigheter och organisationer på senare tid börjat fråga om exempelvis religiös bakgrund, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet i olika frågeformulär och enkäter på grund av avsaknaden av offentlig statistik rörande dessa diskrimineringsgrunder. Avsaknaden av data och siffror rörande flertalet diskrimineringsgrunder försvårar och förhindrar arbetet mot diskriminering och behovet av denna statistik blir bara större och större i takt med att den svenska totalbefolkningen blir alltmer heterogen.
Sverige erhåller också kritik från bland annat FN och EU för att det helt saknas data om flertalet av de lagstadgade diskrimineringsgrunderna. Som en reaktion på den kritiken gav regeringen för några år sedan i uppdrag åt Diskrimineringsombudsmannen (DO), i samråd med bland andra Datainspektionen och Statistiska centralbyrån, att utreda frågan om användning av jämlikhetsdata i Sverige.
DO kom fram till att jämlikhetsdata både kan och bör användas mer systematiskt även i Sverige då det är fullt tillåtet att göra det enligt både svensk lag och EU-lagstiftningen. Sverige förväntas dessutom också göra det för att kunna leva upp till alla internationella överenskommelser som Sverige ingår i såsom exempelvis FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, EU:s direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk samt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter.
Jämlikhetsdata innebär att det genomförs frivilliga enkäter som frågar om människors självupplevda kön, etnicitet, religion etc. Sådan undersökningar existerar redan men när det gäller kön och etnicitet sker de inte på ett organiserat och regelbundet sätt. Men många undersökningar som genomförs idag ställer frågor om kön, etnicitet, religion etc.
Det finns jämlikhetsdata i undersökningar som genomförs av Brå (exempelvis Nationella Trygghetsundersökningen, NTU), undersökningar som genomförs av FFLH (Forum för Levande historia), undersökningar som genomförs av SOM-institutet vid Göteborg Universitet och SCB:s ULF-undersökning liksom i många andra undersökningar. Jag kan inte se att det är något problem med den typen av undersökningar eller mer utvidgade och regelbundna jämlikhetsdataundersökningar. Det handlar uppenbarligen inte om att myndigheterna ska börja för register över etnicitet, religion med mera.
Det handlar inte om att överheten ska bestämma om du är same eller inte, har svart skinn eller inte, är jude eller inte, om du är handikappad eller inte, om du är arbetare eller medelklass. Det handlar om att personer själv ska uppge sådant i anonyma undersökningar, Det är inte samhället som ska påföra en viss etnicitet, religion, könsidentitet eller hudfärg på en person utan om att människor i anonyma enkäter ska svara på frågor om sådana saker. Inga register över personer ska skapas:
Enligt riksdagsledamoten Malcolm Momodou Jallow (V), en av de som står bakom motionen, har kritikerna missuppfattat vad det är SCB ska ägna sig åt.
– Det handlar inte om registrering utan om anonymiserad, frivillig självrapportering för att systematiskt identifiera, synliggöra, mäta, följa upp och utvärdera hur det går för olika grupper inom olika samhällssektorer för att därefter använda denna information som underlag till effektiva politiska åtgärder i arbetet för att bygga ett jämlikt samhälle, säger han.
Malcolm Momodou Jallow påpekar att myndigheter redan har ett uppdrag att redovisa data kopplat till kön, just för att kvinnor historiskt varit systematiskt missgynnade och för att kunna åtgärda denna orättvisa. Han anser dessutom att samtliga diskrimineringsgrunder borde kartläggas.
Jämlikhetsdata är helt klart användbart i många sammanhang och det har som jag ser det inget med identitetspolitik att göra. Nån rasism är det helt klart inte. Det är inte rasism att någon säger att den har svart skinn, det är inte rasism att någon säger att den är jude, det är inte fördomsfullt att någon hävdar att den är handikappad eller att den inte har något kön eller ett annat kön än man och kvinna. Jämlikhetsdata är helt enkelt ett redskap som rätt använt ger större möjligheter att skapa en mer jämlik och jämställd värld. Inget annat.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Sven-Erik Liedman, Jämlikhetsdata, Tobias Hübinette, SCB, Brå, ULF, NTU, Identitetspolitik, Rasism, Jämlikhet, Jämställdhet, Samhälle, Politik, HBTQ,
