Solna tingsrätt har i en dom frikänt en man från kvinnomisshandel med argument som inte hör hemma i ett modernt rättssamhälle. Det hela är helt hårresande. Bland sådant som domstolen angett som domskäl finns följande:
”Lämnat en berättelse utan att visa några känslor, vilket inte framstår som självupplevt
[…]
utnyttjat hans kärlek till henne och hans ”dumhet” för att kunna ta över hans lägenhet.
[…]
Det är inte ovanligt att kvinnor felaktigt hävdar att de blivit misshandlade och hotade och på så sätt låtsas att de är i behov av ett skyddat boende för att få en lägenhet
Tingsrätten skriver vidare:
Det normala i dessa kretsar är vidare att en kvinna berättar för släkten att hon blir misshandlad om hon blir det så att saken kan lösas inom familjen. Det faktum att (kvinnan) inte sagt till hans släktingar att han slog henne, utan i stället anmälde det till polisen, minskar hennes trovärdighet ytterligare. (Mannens) familj verkar vara en bra familj, till skillnad från hennes, vilket också har betydelse för bedömningen av skuldfrågan
[…]
Det är heller inga vänner eller närstående till henne som vittnat utan bara myndighetspersoner, vilket minskar deras utsagors bevisvärde
Det hela är helt bisarrt och mycket problematiskt. Normalt sett ökar trovärdigheten om det är myndighetspersoner som vittnar.
Min första tanke var att det handlade om en man från en rik och fin familj samt en kvinna rån betydligt sämre förhållanden. En klassdom alltså. Sådana är relativt vanliga i Sverige men har sällan den här öppna typen av resonemang. Det visade sig dock att det inte handlar om en sådan dom.
I detta fall handlar det om en muslimsk familj där kvinnan och mannen gifte sig enligt sharialagar för 7 år sen och som därefter tycks ha separerat. Hon polisanmälde mannen för misshandel, något som alltså rätten anser minskar hennes trovärdighet. Vilket naturligtvis är befängt. Självklart ska hon anmäla till polisen.
Det har också visat sig att en av de två centerpartistiska nämndemän, Ebtisam Aldebe, som vill fria mannen och därför var de som avgjorde vad domen skulle bli har uttalat stöd för sharialagstiftning i Sverige för muslimer, så kallad särlagstiftning. Hon kandiderade i riksdagsvalen 2006 och 2014 för centerpartiet. Hon tycks nu ha använt sig av resonemang i domen som kan hänföras till gammalt patriarkaliskt och sexistiskt tänkande. Det är naturligtvis helt oacceptabelt.
Aldebe har tidigare också suttit som nämndeman i Migrationsdomstolen. Då ska hon enligt den konservativa kristna tidningen Världen idag ha nekat kristna konvertiter från Afghanistan asyl i Sverige. Totalt ska hon ha suttit med och avgjort minst 40 ärenden.
Åklagaren har överklagat domen till hovrätten och det finns nog stor chans att mannen döms för misshandel där då juristdomaren och den tredje nämndemannen var för en fällande dom.
Centerpartiet har för sin del meddelat att Aldebe inte längre kan representera dem på grund av domen.
Den långsiktiga lösningen på sådan här och liknande problem är att det svenska systemet med nämndemän görs om. Den politiska kopplingen måste bort vilket innebär att alla svenska och inte bara de som är medlemmar i partier kan bli bli nämndemän. Dessutom kan ett godkännandeförfarande likt det som idag gäller för gode män genomföras.
