Uppklarningsprocent är till stor del en fråga om hur polisen arbetar

Det handlar inte om hur bra polisen arbetar utan om vad de arbetar med. Arbetar polisen mycket med trafikkontroll och personkontroll ökar uppklarningsprocenten då fler trafikbrott och narkotikabrott anmäls. Personuppklarningsprocenten är därför inte ett bar mått på polisens effektivitet eftersom det finns flera faktorer som inverkar på möjligheten att klara upp ett brott.

Personkontroller leder till att fler personer med narkotika anträffas. Många av dessa brott är i princip redan färdigutredda när de anmäls varvid de har en uppklarningsprocent på 50-100 %. Polisen kan med andra ord själva styra uppklarningsprocenten genom att prioritera olika sorters brott. Den sortens brott som polisen själva i huvudsak anmäler kallas ingripandebrott.

Dessutom styrs uppklarningsprocenten av brottsligheten. Minskar den anmälda stöldbrottsligheten så ökar upplarningsprocenten för stöldbrottslighet har mycket låg uppklarningsprocent.

Variationer när det gäller polisen arbete med ingripandebrott och i den anmälda stöldbrottsligheten kan i stort sett förklara de variationer som förekommit när det gäller uppklarningsprocent under de senaste15-20 åren.

Färre anmälda stölder gav ökad uppklarning 2001–2010 medan färre ingripandebrott bidrog till minskad uppklarning 2010–2016.

Kortanalysen Personuppklaring i relation till förändrad brottsstruktur från Brå visar hur den totala uppklaringen av brott har påverkats av sammansättningen beträffande olika brottskategorier av anmälda brott.

Hur personuppklarningen utvecklats på 2000-talet kan delas upp i två olika perioder. Mellan 2001 och 2010 ökade uppklarningen, medan den minskade mellan 2010 och 2016. Detta innebär att det skedde ett trendbrott 2010. Från 2001, då uppklarningen var 15 procent, var den som högst (18 %) 2010 och som lägst (13 %) år 2016.

Under den första perioden, 2001–2010, förklarar den förändrade sammansättningen på de anmälda brotten i princip hela ökningen i personuppklaringsprocenten. Troligtvis skulle följaktligen uppklaringen ha minskat – snarare än ökat – om sammansättningen hade varit oförändrad.

Under den andra perioden, 2010–2016, har uppklarningen minskat. Sammansättningen på de anmälda brotten förklarar ungefär en fjärdedel av nedgången vilket innebär att det finns fler faktorer som förklarar minskningen mellan 2010 och 2016.

Under den första perioden gav färre stölder ökad uppklarning 2001–2010 medan färre ingripandebrott bidrog till minskad uppklarning 2010–2016. Den senare minskningen beror på att polisen nedprioriterat arbetet med dessa brott.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements