Intressant om arbetarklass, invandring och rasifiering

Del 14 av 23 i serien Klass i Sverige

Anders Neergaard har skrivit en intressant rapport i Katalys serie Klass i Sverige som har titeln Klassamhällets rasifiering i arbetslivet. Den har till att börja med det vanliga problemet med att arbetarklassens storlek underskattas genom att facklig tillhörighet används som bas för tabeller och resonemang. Genom detta blir det sannolikt också en överskattning av rasifierades andel av arbetarklassen. Men i stort är den intressant och bra.

Den visar hur rasifierade och utlandsfödda utgör en större andel av arbetarklassen än i befolkningen som helhet. Detta är nu iofs inget nytt utan så har det varit mycket länge. Neergaard medger också detta och menar att det är själva det stora antalet rasifierade (jag gillar inte ordet och är inte bekväm med det, men använder det då Neergaard använder det) eller utlandsfödda som är det nya.

Jag är inte så säker på att Neergaard har rätt och menar nog att det inte har ändrats signifikant under senare år jämfört med exempelvis 1970-talet.

Utlandsfödda och rasifierade är överrepresenterade i de lägst betalda yrkena enligt Neergaard. Det stämmer dock bara delvis. Detta då det finns ett stort problem med denna del av Neergaards rapport.

Han inkluderar inte det stora antal arbetare och hantverkare från andra länder som arbetar i Sverige utan att vara medlemmar i svenska fackföreningar i bygg- och transportsektorerna. De arbetar i allmänhet med i stort sett samma löner och förmåner som svenska arbetare förutom på små villabyggen och liknande där de har sämre betalt och sämre villkor samt ibland arbetar svart. Lastbilschaufförer från andra länder har dock i allmänhet sämre betalt och arbetar under sämre villkor än svenska. Om också dessa grupper togs med i analysen skulle andelen utlandsfödda i byggbranschen (inklusive målare) där det är bra betalt vara en av de högsta. Även i transportsektorn skulle andelen utlandsfödda vara högt. Flertalet av dessa utlandsfödda skulle dock ha osäkra anställningsförhållanden (atypiska anställningsförhållanden kallar Neergaard det)

Att byggjobb inte skulle vara utsatta för internationell konkurrens är därför en felaktig slutsats. Andelen som röstar på SD i dessa branscher skulle också minska. En del andra slutsatser i Neergaards rapport blir då också rent felaktiga på grund av att beskrivningen av arbetarklassen är felaktig.

Med en fullständig och korrekt analys skulle alltså bilden av arbetarklassen och förhållandena inom den bli annorlunda. Ännu större andel rasifierade och utlandsfödda totalt men mer jämt fördelade över med höga löner och yrken med låga löner. Den interna skiktningen baserad på rasifiering skulle vara mindre men förvånansvärt nog skulle klyftorna mellan olika skikt inom arbetarklassen sannolikt vara större. De förslag lösningar som Neergaard skissar på blir vid en fullständig analys av förhållanden i arbetarklassen inga fungerande lösningar. hans förlsg ocm facklig antirasism för att minska SD:s inflytande i arbetarklassen har dock fog för sig och kan fungera.

Som avslutning skriver Neergaard:

Varför en rapport om rasifierades situation i arbetslivet i en utredning om klass? Den här rapporten är skriven med tre utgångspunkter. Den första är att synliggöra att den svenska arbetarklassen består av en betydligt högre andel personer med utländsk jämfört med svensk bakgrund. Den andra utgångspunkten är att rasifierade arbetare i mycket högre grad befinner sig i de skikt av arbetarklassen som har sämst villkor vad gäller lön och atypiska arbetsvillkor, ett skikt som ökar relativt andra skikt av arbetare i en tid som kännetecknas av en ökande polarisering på arbetsmarknaden. Slutligen, att en strategi för att synliggöra arbetarklassen och klassorättvisor i Sverige måste därmed ta sin utgångspunkt i att både motverka klassorättvisor och processer av rasifiering som försämrar livet för personer med utländsk bakgrund och som därmed försvårar byggandet av en klassolidaritet.

Det är i huvudsak ett vettigt sätt att resonera även om det finns vissa fel i detaljerna.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Mindre intressant om medelklassenFelaktigt grundantagande, felaktig analys och felaktigt resultat >>
Advertisements