Storfinansfamiljer

Ända sedan C.H. Hermansson skrev sin bok Monopol och storfinans – de 15 familjerna har begreppet ”de 15 familjerna” varit synonymt med storfinansens mäktigaste familjer i Sverige. Familjernas antal har dock sällan varit 15, utan ofta färre, ibland fler. Med jämna mellanrum har det kommit liknande listor och uppställningar i olika tidskrifter och böcker. Nu är det tankesmedjan Katalys som kommit med sin rapport Ägande- och förmögenhetsstrukturen och dess förändring sedan 1980. Själv har jag skapa en hel sajt dedikerad till Hermansson som handlar om de 15 familjerna, finansfamiljer och relaterade frågor och familjer.

Hermansson har i sin bok faktiskt två olika listor på familjer.Den ena listningen innehåller familjerna Wallenberg, Söderberg, Wehtje, Johnson, Bonnier, Sachs, Kempe, ÅhlénKlingspor/Stenbeck, Throne-Holst, Jacobsson, Schwartz, JeanssonRoos, Dunker, Hammarskjöld, Broström, Mark/Carlander och Wenner-Gren.

Den andra listningen innehåller 15 familjer och de som försvunnit av ovanstående familjer är Roos, Åhlén, Sachs, Wenner-Gren och Mark/Carlander. En familj har tillkommit i den andra listan som just innehåller 15 familjer och det är Åselius. Till detta ska dessutom läggas två bankanknutna ägargrupper utan familjeband, Skandinavbanken-Custos/Säfveån samt Handelsbanken-Industrivärden. Denna lista är den som tankesmedjan Katalys använder sig av i sin nya genomgång av den svenska storfinansen.

Under samma tidsperiod gjorde den statliga koncentrationsutredningen sin undersökning av det svenska ägandet inom näringslivet. De kom fram till 17 ägargrupper, vara 15 finansfamiljer. I stort sett stämde listningen med Hermanssons med några förändringar. De familjer som inte nämndes hos Hermansson var EricssonKockum, Bergengren och Edstrand. Borta var Jeansson, Jacobsson, Åselius, Sachs, Throne-Holst, Wenner-Gren, Roos och Hammarskjöld. När Katalys gjort sin historiska översikt tycks de inte ha läst denna statliga utredning

I slutet av 1970-talet, i de nya omskrivna versionerna av Hermanssons bok, innehåller Hermanssons lista Wallenberg, Söderberg, Wehtje, Ax:son Johnson, Bonnier, Kempe/Carlgren, Åhlén, Klingspor/Stenbeck, Roos, Malmros, Dunker, Broström, Mark/Carlander, SalénWallPerssonPhilipson och Philip-Sörensen. Fortfarande fanns de två bankanknutna grupperna också kvar. Den ena dock utan bank, då Skandinavbanken gått ihop med Wallenbergarnas bank, Stockholms Enskilda Bank.

Ungefär samtidigt gav också Industriverket ut en undersökning av ägandet i det svenska näringslivet. Jämfört med Hermanssons lista så hade de förvandlat familjen Mark/Carlander till en mer opersonlig grupp kring investmentbolaget Asken, vilket stämde bättre med verkligheten. Familjer som helt hade försvunnit och inte fanns med i några listningar var Wehtje, Kockum, Ericsson, Åhlén och Bergengren. I Industriverkets undersökning fanns ett par nya finansgrupper med, ett par mer opersonliga, Ahlsell/Skånska/Euroc, Företagsfinans och Cardo samt familjerna Wall, Persson, Philipson, Salén och Philip-Sörensen. Vidare hade Säfveån skiljts ut från Custos och Dunker betraktades som en finansgrupp utan familjeanknytning. Inte heller denna undersökning verkar författarna av Katalysrapporten läst.

När Sven-Ivan Sundqvist i boken, Ägarna och makten från 1987 lista olika finansfamiljer och ägargrupper återfinns visserligen fler icke-familjeanknutna grupper än tidigare och det tycks ju bekräfta vad affärstidningarna då skrev. Sundqvists finansfamiljer är Björkegren, Bonnier, Carlsson-Lindén, Ax:son Johnson, Lundberg, Penser (som tagit kontroll över den tidigare Asken-gruppen), Stenbeck, Söderberg, Wall, Wallenberg och Weil. Finansgrupper utan familjeband är i Sundqvists förteckning ABV, Dunker, Handelsbanken/Industrivärden och Volvo-Skanska. Men när man läser boken noga inser man att det är lätt att identifiera ett par finansfamiljer till, Persson, Roos, Kempe och Douglas, som han inte listar. Sundqvists böcker är betydligt bättre källor till ägandet på denna tid än vad den så kallad ägarutredningen som Katalys använder sig är. Lindholm liksom trion Jacobson/Larsson/Wattin hör inte hemma på en lista över storfinansen, På samma sätt framträder LO:s undersökning från 2001 som en mindre tillförlitlig källa. Varken Ebner eller Al Amoudi borde vara med på listan,

Det har dessutom alltid funnits stora finansgrupper utan familjeanknytning. På 1960-talet var det Skandinaviska Banken/Custos och Handelsbanken/Industrivärden. Idag är det Handelsbanken/Industrivärden, Nordic Capital, Altor, IK Invest och Triton. De senare riskkapitalbolagen har dock sina fonder och ägarbolag placerade utomlands så de kanske inte ska räknas.

Ska riskkapitalbolagen inte räknas borde inte heller familjer som Kamprad, Rausing och Lundin räknas då deras företag är utländska och familjemedlemmarna i de flesta fall också är bosatta i andra länder. Omvänt borde kanske familjen af Jochnik, Bertil Hult med arvingar och Erik Ryd räknas om vi även ska ha med företagsgrupper, företag och svenskar i utlandet.

Traditionellt har svenskar i utlandet eller sådana med företagen utomlands inte räknats. Exempelvis har nästan aldrig familjen Philip-Sörensen räknats in bland svenska finansfamiljer trots att de byggde upp företag som Securitas, ISS och G4S. Alla tre bolagen är idag mycket stora företag. Philip-Sörensen bodde utomlands när bolagen blev stora och företagen, förutom Securitas, fanns utomlands. men från början bodde de i Sverige precis som Rausing och Kamprad. I de fallen är företagen också utländska och familjerna flyttade när företagen blev riktigt stora. I familjen Lundins fall är företagen utländska i de flesta och familjen har egentligen aldrig varit bosatta i Sverige.

En annan där liknande förhållanden gäller är Ane Maersk McKinney Uggla som bor i Sverige och kontrollerar Danmarks största företag, Mærsk. Ska hon räknas som svensk storfinans eller inte? Räknas Kamprad borde hon och hennes barn också räknas.

Det rimliga är kanske att räkna familjer som bor i Sverige och är verksamma i Sverige med svenska företag så då ska inte Kamprad, Rausing och Lundin räknas, vilket tankesmedjan Katalys dock gör i sin genomgång av den svenska finanseliten utan att räkna Maersk McKinney Uggla, af Jochnik, Bertil Hult med arvingar och Erik Ryd. En lista framräknad med den grund Katalys använder borde omfatta Wallenberg, Maersk McKinney Uggla, Persson, Douglas, Schörling, Lundberg, Stenbeck, Ax:son Johnson, Paulsson, Bennet, Olsson och Bertil Hult (för han ska väl knappast räknas om en Bonnier även om hans far var en Bonnier).

Utan de familjerna skulle en lista på finansfamiljer i Sverige omfatta Wallenberg, Persson, Douglas, Schörling, Lundberg, Stenbeck (eller ska de inte heller räknas på grund av bosättning utanför Sverige och ägande från utlandet), Ax:son Johnson, Paulsson, Bennet, Olsson, Bonnier och Söderberg. 12 familjer. Till detta kan vi lägga Handelsbanken/Industrivärden och Dunker.

Läs mer på min sajt om de 15 familjerna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!