För en ny svensk vänster

Detta är den första i sen serie artiklar om en ny svenska vänster oh hur den skulle kunna se ut. De är ursprungligen skrivna för tio år sen, men nu har jag arbetat om och uppdaterat dem. De är av naturliga skäl skissartade då de inte kan vara för långa och för omfattande för att de ska lämpa sig för  publicering på en blogg.

Sveriges vänster är idag splittrad på ett antal partier och mindre grupperingar. Dessutom tillkommer den autonoma/anarkistiska/syndikalistiska miljön som idag kanske är den största vänstermiljön utanför socialdemokratin. En socialdemokrati som jag brukar hävda inte tillhör vänstern. Det hävdar jag nu också, men det finns många inom socialdemokratin som tillhör vänstern. Dessa borde inse verkligheten på samma sätt som många gjort i exempelvis Portugal (Bloco Esquerda), Spanien (Podemos) och Danmark (Enhedslisten) och delta i bildandet av ett nytt brett antikapitalistiskt vänsterparti i Sverige. Den anarkistiska/autonoma miljön kan lämnas utanför diskussionen då de knappast är intresserade av ett nytt parti.

Nyckeln till ett nytt brett vänsterparti i Sverige finns förmodligen hos vänsterpartiet. Något jag skrivit om tidigare, Organisationer inom organisationer och Dags för ett bredare vänstersamarbete. Ett sådant samarbete kan dock inte enbart byggas upp med hjälp av organisatoriska överväganden. Det måste finnas politiska teorier, överväganden och ståndpunkter också. Låt mig skissa på vad ett nytt bredare parti skulle kunna behöva för ingredienser. Allt behövs dock inte för att ett nytt parti ska kunna bildas. Men en del behövs absolut, synen på den interna demokratin och synen på demokrati i stort.

1. Synen på demokrati internt i partiet. Om det handlar mitt ovanstående inlägg, Organisationer inom organisationer. Kort uttryckt behövs det garanterade rättigheter för organiserade minoriteter. I vänsterspråkbruk kallas detta tendens/fraktionsfrihet. Den ”demokratiska centralismen” som den oftast uppfattas (som diktatorisk centralism) bör förkastas.

2. Synen på demokrati i stort. Enpartisystem måste förkastas. Alla områden i samhället ska underställas demokratiska belsut fattade av valda församlingar. Även inom den ekonomiska sektorn, företagssektorn. Uttryck som ”proletariatets diktatur” bör inte användas. Och den innebörd, partidiktatur, detta uttryck gavs i stalinismens Sovjet måste förkastas.

3. En modern uppfattning om kapitalismens utveckling behövs. Vad som skrevs för 100 år sen kanske inte alltid har giltighet idag. Detta finns, men används för lite inom den svenska vänstern. Här kan Ernest Mandel och hans efterföljare ge oss en bra grund att stå på.

4. En modern uppfattning om imperialismen. Lenin duger inte längre. De postmoderna marxisterna (ex. Antonio Negri, Michael Hardt) har inte heller kunnat erbjuda någonting. Andreas Malm har dock utvecklat en intresant modern teori om imperialismen, baserad på Antonio Gramsci och Ernest Mandel.

5. En modern syn på vad ett modernt socialistiskt samhälle innebär på det ekonomiska planet. Med hänsyn tagen till att allt omöjligen låter sig planeras centralt. Med möjlighet till småföretagande och närvaron av marknadskrafter på de områden där detta är effektivare än planering.

6. En politik som tar hänsyn till miljön och undviker miljöförstöring. En politik där användning av olja etc begränsas.

7. En vettig syn på regeringsfrågan i ett kapitalistiskt samhälle

8. En socialistisk feministisk politik, något jag tidigare skrivit om, Klasskamp och feminism

9 En syn på invandring och flyktingpolitik som är human och inkluderande.

Grunden för ett nytt parti måste var de sociala rättvisefrågorna. Jämlikheten mellan olika sociala grupper i samhället. En politik som baseras på klass. Detta innebär inte att att andra former av underordning får negligeras. Jag tror inte att kvinnoförtryck, rasism osv skulle försvinna om klassamhället försvann.

Orsaken till andra typer av underordning är alltså inte primärt klassamhället. Men jag tror att om klassklyftor tillåts är det enklare för ett samhälle att också tillåta andra typer av förtryck. Systemen hänger ihop och överlappar.

En ny politik får baseras på arbetarklassens intressen helt enkelt. Då måste naturligtvis arbetarklass definieras. För arbetarklassen innefattar definitivt inte bara den klassiske svenske industriarbetaren. En skiss på hur arbetarklassen kan definieras har jag skrivit tidigare, Arbetarklass, vad är det?

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!