Kraftig ökning av övervakning och avlyssning

Varje år sedan 1997 lämnas en redovisning till regeringen av användningen av hemliga tvångsmedel. Rapporten tas fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polisen, Tullverket och Säkerhetspolisen. Rapporten omfattar dock bar en mindre del av den övervakning och kontroll som existerar. Det mesta sker utan att det redovisas i denna rapport.

Det senaste året har en fördubbling skett av antalet tillstånd till hemlig avlyssning avseende våldsbrott. Skälet som myndigheterna redovisar för ökningen är det ökade grova våldet mellan kriminella nätverk i utsatta områden. Det visar redovisningen av användningen av hemliga tvångsmedel för 2017 som är inlämnad till regeringen.

Redovisningen för 2017 visar bland annat att nyttan av hemlig avlyssning minskat och att det finns behov av metoder som förslagits i utredningen om hemlig dataavläsning. Det finns exempel där det funnits tillstånd till avlyssning men där nyttan begränsats av att de misstänkta använt krypterade appar för kommunikation.

Under 2017 gavs 4 465 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. Sammanlagt avlyssnades 1 378 personer vilket också är en stor ökning jämfört med tidigare år. Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation innebär i huvudsak att samtal eller annan kommunikation till eller från en misstänkt persons telefonnummer eller annan adress avlyssnas. Även en annan telefon eller adress får avlyssnas om det finns synnerlig anledning att anta att den misstänkte kontaktar den.

Det är tydligt i statistiken att det är våldsbrotten som står för den stora ökningen för den hemliga avlyssningen.

Öven när det gäller hemlig övervakning av elektronisk information har ökningen varit kraftig. Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation innebär att uppgifter hämtas in om meddelanden. Det gäller bland annat uppgifter om vilka telefoner som varit i kontakt med varandra och när samtalet har ägt rum. Uppgifter om vad som sagts får inte hämtas in med stöd av ett tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. Uppgifter kan också hämtas in om vilka telefoner som funnits i ett visst område och uppgift om i vilket område en viss telefon har funnits eller finns. Detta används framförallt i brottsutredande arbete och våldsbrotten dominerar totalt.

Under 2017 användes hemlig övervakning av elektronisk kommunikation mot 2 162 misstänkta personer vilket är ungefär samma antal personer som tidigare år. Antalet tillstånd för hemlig övervakning av elektronisk kommunikation under 2017 var 7 991 vilket är en mycket kraftig ökning sen 2014 och även jämfört med 2016. Över hälften av alla ärenden rör våldsbrott som också är den typ av brott som står för ökningen. För övriga brottstyper gäller att antalet fall av hemlig övervakning har minskat eller stått stilla de senaste åren.

Under 2017 användes hemlig kameraövervakning mot 152 misstänkta personer vilket också är en kraftig ökning. Hemlig kameraövervakning används främst i samband med narkotikabrott av olika slag. Antalet tillstånd var 153 och det föreligger ingen större ökning sen 2016, däremot mer än en fördubbling jämfört med 2014.

Hemlig rumsavlyssning innebär i huvudsak avlyssning eller upptagning av samtal eller av förhandlingar vid sammanträden eller andra sammankomster. Åtgärden får, med vissa undantag, avse en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. I dagligt tal brukar detta kallas buggning. Under 2017 användes hemlig rumsavlyssning mot 63 misstänkta personer. En kraftig ökning sen 2014, men en marginell ökning sen 2016. Antalet tillstånd var 77 stycken år 2017 vilket är en kraftig ökning sen 2016 och en mycket kraftig ökning sen 2014. Buggning används framförallt i samband med narkotikabrottslighet, men har blivit vanligare i samband med våldsbrottslighet.

2017 totalt fattade Säkerhetspolisen 309 beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning. Siffran inkluderar såväl initiala beslut som förlängning av tillståndstiden. Motsvarande siffra för 2016 var 307, vilket betyder en uppgång med två. Av besluten fattades 17 inom ramen för internationell rättslig hjälp i brottmål. Säkerhetspolisen har under 2017 dessutom fattat 163 beslut med stöd av lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Motsvarande siffra för 2016 var 167 beslut, vilket betyder en nedgång med fyra.

Polismyndigheten och Tullverket har sammanlagt under 2017 tagit 595 beslut om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet. Under 2016 togs sammanlagt 688 beslut, under 2015 togs 698 beslut och under 2014 togs 647 beslut. Efter EU-domstolens beslut i december 2016 att svensk rätt inte stämmer överens med EUrätten på ett flertal punkter avseende datalagring, har operatörerna av elektronisk kommunikation upphört att lagra vissa uppgifter. Underrättelseverksamhetens uppdrag att upptäcka, förebygga och förhindra allvarlig brottslig verksamhet har därmed enligt myndigheterna försvårats och detta har lett till ett lägre antal beslut jämfört med tidigare år.

Statistiken omfattar inte polisens rutinmässiga kameraövervakning i samband med demonstrationer och andra liknande händelser. En stor del av de poliser som tjänstgör i såna sammanhang är utrustade med kameror på sina kläder och civila poliser har dessutom ofta handkameror. Även vid andra typer av polisinsatser är poliser utrustade med kameror. Det handlar om många tusen personer som övervakas och kontrolleras på detta sätt. Inte heller säger rapporten något om hur vanligt det är med fasta övervakningskameror, trafikkameror, helikopterövervakning och hur ofta eller till vad de används av olika myndigheter.

Övervakning, kontroll och avlyssning är mycket mer omfattande än vad rapporten ger vid handen.

Advertisements