Andelen dömda brottslingar som efter avtjänat straff återfaller i brott har de senaste åren inte ökat alls. Andelen har heller inte minskat. För de som dömts till livstids fängelse för mord är återfallen mycket få, 80% återfaller aldrig i brott. Det är en lägre återfallsandel än för de som dömts för andra mindre grova brott. Om de återfaller i brott handlar det i stort sett aldrig om att de mördar igen utan om helt andra brott. Mördare mördar sällan igen.
Det är mycket ovanligt att den som dömts för mord såvida det inte handlar om gängkriminella (men det händer förstås och brukar bli mycket uppmärksammat). Därför är det felaktigt att säga att den om mördat kan mörda igen så, som hustrun till en mördad man i Onsala gör med anledning av att mannens mördare, som dömts tll rättpsykiatrisk vård med utskrivningsprövning, vårdas på en psykavdelning på ett sjukhus i Varberg, inte så långt från Onsala som ligger i grannkommunen Kungsbacka. Han är inte fri, han är dock ibland ute i samhället, men bara inom Varbergs kommun och tillsammans med personal. Det är inte troligt att han rymmer. Och om han gör det är det inte sannolikt att mannens mördare nånsin kommer att mörda igen, inte ens sannolikt att han nånsin kommer att begå ett brott igen.
Mördaren anses lida av en psykos och medicinerar för att hålla psykosen i schack. Om det fungerar eller inte är svårt för en utomstående att veta. Även för de anhöriga till den mördade. Därför ska inte anhörigas känslor och tyckanden påverka beslut om dömda personers vård inom rättspsykiatrin. Det är läkare och domstolar som ska göra sådana bedömningar och ta beslut. Så länge en person som dömts till rättspsykiatrisk vård med utskrivningsprövning bedöms kunna återfalla i brott kommer den inte att släppas fri.
Att det för den mördades familj är obehagligt att mördaren vistas i närheten av där den mördades familj bor är dock mycket förståeligt. Självklart känns det obehagligt. Självklart är det mycket obehagligt för anhöriga till den mördade mannen om den dömde mördaren skulle ha permissioner på egen hand. Det är naturligtvis också nästan omöjligt att med förnuftets hjälp jaga bort rädslan och oron.
