I Sverige finns tre storstadsområden. Göteborgområdet (-regionen) har den lägsta arbetslösheten av de tre med sina 5,7% och Malmöområdet (-regionen) den högsta med 10,3 %. Skillnaderna mellan Göteborg och Stockholm (6,1%) är dock marginella. Malmö har dessutom högre arbetslöshet än Sverige utanför storstadsområdena (8 %) och högre arbetslöshet Sverige i snitt (7,5%). Detta enligt en rapport från Business Region Göteborg. Malmöregionen har i absoluta tal dessutom fler arbetslösa än Göteborg.
Göteborgsregionen är också det enda storstadsområde där arbetslösheten minskar.
När det gäller arbetslösheten bland utrikes födda är den fortfarande högre i Göteborgsregionen (16,4 %) än i Stockholmsregionen (14,5 %). I bägge regionerna är arbetslösheten bland utlandsfödda lägre än genomsnittet för landet. Men i motsats till i Stockholm är arbetslösheten bland utlandsfödda i Göteborg minskande. Trots minskande arbetslöshet bland utlandsfödda har antalet utlandsfödda utan arbete ökat. Detta beror på ett högra antal utlandsfödda.
När det gäller ungdomsarbetslöshet så är den på samma nivå i Stockholm och Göteborg (6,6 %). I Stockholm är dock invandrarungdomar arbetslösa i lägre utsträckning än i Göteborg. Både i Stockholm och Göteborg minskar ungdomsarbetslösheten, men den minskar betydligt mer i Göteborg.
Göteborg är avvikande bland storstäderna. Detta genom lägre arbetslöshet och minskande arbetslöshet. Göteborg är storstaden annorlunda. Sannolikt beror detta på att Göteborg har en bättre ekonomisk utveckling på grund av att industri fortfarande är stadens dominerande näring.
”Sannolikt beror detta på att Göteborg har en bättre ekonomis utveckling på grund av att industri fortfarande är stadens dominerande näring.”
Det man kan reflektera över är att en inte oväsentlig av denna, direkt eller indirekt genom underleverantörers beroende, styrs av kinesiskt kapital. Uppenbart var kinesiska kapitalintressen mer framsynta än svenska när personbilsindustrin, efter en ”mellanlandning” hos amerikanska intressen, hamnade i kinesiska händer. Om denna utveckling – över tid – är bra kan man ägna en del av ”funderandet i hängmattan” åt.