I en artikel i högertidningen Smedjan skrev Fredrik Segerfeldt en artikel om privatisering av vatten. Han tog främst upp internationella förhållanden vilka jag inte tänker beröra, men han skrev även om Sverige. Artikeln har resulterat i en del rättmätig kritik och dessutom en del hån.
När det gäller Sverige har han en poäng. De som inte betalar för sitt vatten, vilket främst är boende i hyresrätter och bostadsrätter, tenderar att slösa med vatten. Fick de betala skulle de sannolikt spara mer på vattnet.
Väldigt många människor i Sverige betalar dock redan i dag för vattnet, det gäller exempelvis alla de som bor i småhus. 43 % av Sveriges bostadsbestånd består av småhus och eftersom antalet boende per bostad är högre i småhus än i hyresrätter och bostadsrätter kan vi anta att andelen människor som betalar för sitt vatten är högre än så. Det finns också boende i bostadsrätter och hyresrätter som betalar för sitt vatten så kanske hälften av Sveriges befolkning betalar för sitt vatten. Att införa betalning för resten borde också var möjligt oavsett om vattnet distribueras av ett privat företag eller av gemensamt ägda företag. Nån anledning att privatisera finns därför inte.
Till saken hör att också att det finns cirka en miljon permanentbostäder och 1 miljon fritidsbostäder som har enskilt vatten, dvs de äger själva sin brunn och förser sig själva och ibland också andra med vatten. Detta kostar också i form av el och kostnader för anläggande och skötsel av brunnarna. Med stor sannolikhet har samtliga lantbrukare i Sverige sitt eget vatten. Det betyder att böner i Sverige inte slösar på vatten för att vatten är gratis. Om de slösar på vatten (vilket jag finner osannolikt) så påverkas det inte av någon privatisering då deras vatten redan är privat. Förekomsten av detta privat ägda vatten är dock inget argument för privatisering.
Jag ser inte att vatten måste vara gratis. Inte i Sverige och inte nån annan stans heller. Men att vi betalar för vatten betyder inte att vi ska lämna över vattnet till profithungriga storföretag. Vi kan lika gärna betala för vattnet till gemensamt ägda och kontrollerade myndigheter, företag och föreningar. Om vi betalar offentliga investeringar via en vattenräkning eller via skatten är ekonomiskt sett ointressant. Däremot kan det ur miljösynpunkt vara bättre att betal det via en faktura, att betala vattnet direkt då det ger incitament till att spara vatten.
Debatten om privatisering behöver inte var så infekterad som den idag är. Vi kan konstatera att storföretag med vinstintressen sällan vill bygga ut vattenförsörjningen i områden där betalningsförmågan är låg. I det läget är vi beroende av att gemensamt kontrollerade och ägda företag, föreningar eller myndigheter gör det. Men det betyder inte att vattnet för den skull måste vara gratis. I själv verket är det rimligt att vatten betingar ett visst pris.
”De som inte betalar för sitt vatten, vilket främst är boende i hyresrätter och bostadsrätter, tenderar att slösa med vatten. Fick de betala skulle de sannolikt spara mer på vattnet.”
Jag är kassör i en mindre bostadsrättsförening och jag kan lova dig att det kommer en vattenräkning, den betalar vi med bostadsrättsinnehavarnas månadsavgifter, några andra pengar har vi inte. Bostadsrättsinnehavarna betalar alltså sitt vatten vilket väl också gäller hyresgäster, som betalar via hyran. Några ”gratisluncher” finns som bekant inte och heller inget gratis vatten. Att det sedan inte är ”millimeterrättvisedebitering” utan att det slås ut på helheten är en annan sak.
Vi har någon gång tittat på att lägga vattnet utanför månadsavgiften men mycket snabbt konstaterat att variationerna ändå är ganska små och den ytterligare administrativa bördan (i en liten förening har vi inte råd med stora administrativa system) skulle nog slå ut nyttan. En av de större ”vattenslukarna”, tvättstugan, kommer vi ändå inte åt.