En försvagad Golfström kan förklara extremvädret

Extremt kalla vintrar, värmeböljor och torka på sommaren blev konsekvenserna för 12 000 år sedan då Golfströmmen försvagades markant. I princip skulle en liknande situation kunna inträffa idag enligt en studie som bl.a. gjorts av forskare vid Stockholms universitet.

De mycket kalla havstemperaturer som på sistone har mätts upp i centrala Nordatlanten tyder enligt studien på att Golfströmmens transport av varmt havsytevatten norrut har försvagats betydligt, och den har under de senaste 1 000 åren troligen inte varit lika svag som den är nu. De flesta av dagens klimatmodeller visar dessutom att den globala uppvärmningen kan leda till en ännu svagare transport av varmt havsytevatten norrut, men dock inte till att Golfströmmen helt stannar av.

Den nya klimathistoriska studien visar också att Golfströmmen inte behöver kollapsa helt för att vi ska uppleva drastiska konsekvenser. Studien ger ett mycket intressant och bredare perspektiv på hur en försvagad Golfström påverkade klimatet i Europa för 12 000 år sedan. Forskarteamet fokuserade på Yngre Dryas (YD), en drygt tusen år lång kall period på norra halvklotet i slutet av senaste istiden där samtidigt solinstrålningen på sommaren ökade. Det intressanta med YD är att perioden sammanfaller med en varmare period på södra halvklotet. Denna skillnad i norra och södra halvklotets temperaturutveckling berodde på att en kraftig försvagning av Golfströmmen ledde till att mycket av det varma havsytevattnet på väg norrut ”stannade” söder om ekvatorn.

Även om dagens klimat skiljer sig avsevärt från det under YD, så visar de nya modellsimuleringarna på en i flera avseenden ganska oroväckande likhet. Man vet redan från tidigare studier att ökande temperaturer och smältande isar innan YD tillförde mycket färskvatten till Nordatlanten. Detta försvagade Golfströmmens transport av varmt havsytevatten norrut och ledde till mycket kalla vintrar under YD. Det nya som forskarna nu har upptäckt är att somrarna i Europa, och speciellt Västeuropa, under YD däremot var varma, sensationellt varma för många av de forskare som arbetar med denna period. Såväl klimatmodellerna som de fossila växtrester som forskarna studerade pekar i samma riktning.

Hur kan man då förklara att kalla havsytetemperaturer ledde till extremt varma somrar som liknar de extrema värmeböljorna med torka som har inträffat i Europa under senare tid?

Forskarteamets modellsimuleringar visar att mekanismen bakom fenomenet ”kallt hav – varma somrar” beror på atmosfärisk blockering, det vill säga att ett stabilt högtryck bildas och blir stationärt över en stor region i Nordatlanten under loppet av minst fem dagar eller även flera veckor. Det är känt att en sådan situation leder till extrem värme och torka på sommaren och exceptionella köldknäppar på vintern. Ett sådant högtryck skär nämligen av Europa från både de varma västvindarna som är vanliga under vintern och de kyligare västvindarna under sommaren, vilka idag gör att vårt klimat är varken för kallt eller för varmt. Denna situation med ett stabilt högtryck ledde till de extremt kalla vintertemperaturerna och de korta men mycket varma och torra somrarna under YD. Eftersom situationen orsakades av de mycket kalla havstemperaturerna, och dessa behöll sitt grepp över Nordatlanten under den mer än 1 000 år långa YD, var det en situation som med dagens mått mätt var synnerligen lång och stabil.

– Om Golfströmmens transport av varmt havsytevatten försvagas ytterligare, så som det har observerats och även modellerats, kommer bildandet av ett stabilt högtrycksområde vara mycket vanligare och även öka i intensitet. Detta kan i framtiden leda till ännu kraftigare värmeböljor än de som klimatmodellerna hittills har simulerat, säger Frederik Schenk, huvudförfattaren av artikeln och forskare vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.

Studien utfördes av en internationell grupp forskare med finansiering från Svensk Kärnbränslehantering (SKB). Något som kanske kan göra en lite misstänksam mot studien i sig.

Frederik Schenk menar i intervjuer i olika medier också att årets varma sommar är ett exempel på hur det kan bli när Golfströmmen blivit svagare men mera samtidigt att det inte finns några belägg för att det faktiskt är orsakat av att Golfströmmen blivit svagare:

Vad är i så fall anledningen till att Golfströmmen saktar ner? Till vilken grad är det ett resultat av klimatförändringar och till vilken grad är det ett naturligt fenomen?

– Förvånande nog så vet vi inte riktigt än. En viktig drivkraft för Golfströmmen är att det trögare vattnet, som är kallare och har högre salthalt, sjunker ner i havsdjupet vid Grönlands kust och flyter tillbaka söderut. Det är nödvändigt för att det varma vattnet från Mexikanska golfen som strömmar upp till Norge ska kunna ta sig tillbaka söderut. Så om vattnet söder om Grönland blir mindre trögt, det vill säga varmare och mindre salthaltigt, så försvagas Golfströmmens motor.

– En intressant upptäckt i de flesta klimatmodeller för slutet av 2000-talet är att Golfströmmen saktar ner i takt med klimatuppvärmningen, trots att de här modellerna inte tar med i beräkningen tillkomsten av mer sötvattnet från Grönlands smältande isar. En möjlig förklaring kan vara en ökad nederbörd i Arktis, vilket gör havet mindre salt. En annan möjlighet är att temperaturskillnaderna mellan tropikerna och Arktis reduceras, eftersom Arktis värms upp mycket snabbare än tropikerna. Den effekten kan också vara en förklaring till den extrema sommaren i år, eftersom det kan sakta ner Jetströmmen som vanligtvis förflyttar låg- och högtryckscenter snabbt från väst till öst och leder till variationen i vädret som vi saknar så mycket den här sommaren, säger Frederik Schenk.

– Från klimathistorien vet vi att Golfströmmen har varit ganska stabil de senaste 10 000 åren, men att den var väldigt instabil under den senaste uppvärmningsperioden då den sista istiden tog slut för 12 000-15 000 år sedan. En ny studie från kollegor i Finland visar att Golfströmmen troligen också var instabil under Eem-perioden för 120 000-130 000 år sedan, då jorden också värmdes upp efter en tidigare istid. Så vi kan inte veta med säkerhet hur stabil Golfströmmen verkligen är.

Till vilken grad är det extremväder vi upplever idag ett resultat av att Golfströmmen saktar ner?

– Jag tror inte att någon har svaret på den frågan just nu. En atmosfärisk blockering över Skandinavien, som det högtryck vi har upplevt i sommar, kan uppstå som ett naturligt väderfenomen. Samtidigt har intensiteten och envisheten hos detta högtryckscenter varit mera ihållande än någon tidigare känd blockering. Vi kan hitta något liknande enbart om vi går tillbaka till för 12 000 år sedan, när Golfströmmen abrupt försvagades och Nordatlanten blev väldigt kall. Då kan vi se mönstret av samma typ av extremsomrar i Europa som vi har upplevt sommaren 2018, med en ovanligt kall Nordatlant, mer intensiva atmosfäriska blockeringar och ovanligt varma och torra somrar, säger Frederik Schenk.

Den klimatmodellen föreslår att enbart en kallare Nordatlant (inga andra faktorer togs med i simulationen) leder till den typ av situation som vi har observerat sedan Maj i år. Vi behöver dock göra mycket fler studier innan vi med säkerhet kan slå fast att vädret för 12 000 år sedan verkligen är jämförbart med den nuvarande situationen eller om det finns andra orsaker som kan leda till samma mönster. Men klimatmodeller visar i alla fall på att det blir allt fler högtryck under somrarna i framtiden, tillsammans med ”värmehålet” i Nordatlanten. Så det kan höra ihop med klimatförändringar, men vi kan inte vara säkra.

Advertisements