Enligt forskning från Stockholms universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) så innebär privatskolor och fritt skolval att segregationen och klassorättvisorna ökar.
Resursstarka elever väljer i högre utsträckning privatskolor än vad resurssvagare elever gör. Dessutom väljer eleverna med rikare och högutbildade föräldrar bort skolor i fattiga arbetarklassområden.
Forskare på IFAU har undersökt vilka elever som väljer att gå i privatskola. De har sammanställt uppgifter över var alla elever som gick i årskurs nio mellan 1988 och 2009 bodde och om de gick i kommunal eller privat skola. Därefter har de beräknat vilken skola eleverna skulle ha gått i om de inte hade möjlighet att välja. De har kunnat konstatera att privatskolor och fritt skolval lett till en kraftigare segregation:
– Elever som har högutbildade föräldrar väljer i större utsträckning än elever med lågutbildade föräldrar, att lämna den kommunala skolan för att gå i en fristående skola. Med den här typen av mönster kan man förvänta sig att skolvalet i kombination med friskolereformen leder till ökad segregation, säger Helena Holmlund, docent i nationalekonomi och verksam på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
[…]
– Det vi har sett fram till 2009 är att segregationen har ökat mycket. Och analyser från Skolverket visar att den fortsätter att öka, säger Helena Holmlund.
Skolvalet utnyttjas framförallt av familjer där föräldrarna har god ekonomi och hög utbildning. Resursstarka föräldrar vet har hur de ska orientera sig på skolmarknaden, de ställer sina barn i kö i tid till populära skolor, de kan hantera om barnen får långa resor och de har råd att flytta om det skulle krävas för att barnen ska kunna gå på den skola som de tycker är den bästa.
Även i en avhandling från Stockholms universitet, Att navigera på en skolmarknad: en studie av valfrihetens geografi i tre skolor, skriven av Anna Ambrose, framgår det klart att privatskolor och fritt skolval leder till ökad segregation. Anna Ambrose menar i avhandlingen att det egentligen inte går att tala om ett fritt skolval. Detta då det främst är rika och högutbildade föräldrar och deras barn som väljer skola. Sannolikt beror det på att fattigare och lågutbildade föräldrar inte har tillgång till samma information som rikare och högutbildade föräldrar.
Skolorna väljer också medvetet bort elever med olika typer av problem såsom olika typer av funktionshinder och sociala problem och manipulerar köer för att få de elever som kostar minst. Detta är ett resultat av att det viktigaste för privatskolorna är att tjäna pengar och göra vinst. Marknadsstyrningen gör att rektorer och ansvariga på privatskolorna i praktiken ofta bryter mot lagstiftningen. Privatskolorna förstärker den klassmässiga segregation som skapas av bostadssegregationen:
Men den viktigaste orsaken till segregationen i skolan är bostadssegregationen. Det visar både Anna Ambroses och Helena Holmlunds forskning.
– Skillnaden i elevsammansättning i bostadsområdena har ökat i alla fall sedan mitten av 1990-talet och det är så långt tillbaka som vi kan mäta. Det är den största bakomliggande orsaken till att skolsegregationen har vuxit, säger Helena Holmlund.
Samtidigt skulle ett fritt val av skola kunna vara ett sätt att bryta bostadssegregation. Men i praktiken är resultatet det motsatta.
– Att skolval ska kunna bryta skolsegregationen, det stämmer i teorin men det beror på vilka som utnyttjar skolvalet. Eftersom det är de starka eleverna som gör det förstärker skolvalet segregationen, säger Helena Holmlund.
Vill vi minska segregationen i Sverige måste privatskolorna och det fria skolvalet bort. Dessutom måste bostadssegregationen motverkas genom att bygga hyresrätter där det idag finns flest villor och bostadsrätter. Därefter bör det också byggas bostadsrätter, radhus och villor där hyresrätter dominerar.
I praktiken är ”det fria skolvalet” dessvärre att se som en irreversibel reform. För de betydande och för politiska partier med regeringsambitioner avgörande socioekonomiska medelskikten är det ”fria skolvalet” i grunden något positivt. Här finns i grunden ingen drivkraft att göra något åt segregationen då man på det stora hela är väl tillfreds med ”villa-volvo-vovve”-folkets. (villa kan bytas ut mot bostadsrätt) bostadsområden. Man lever gott här, så varför vilja ändra?
Endast ett av partierna, som har möjlighet att komma in i riksdagen vid årets val, är uttryckligen emot ”det fria skolvalet”. Stödet för att bryta det finns inte. Ordningen – möjligen med några kosmetiska modifikationer – kommer mycket sannolikt att bestå under överskådlig tid.