Bra om sexualiserat våld i ETC

Linnea Bruno har skrivit en alldeles utmärkt ledare om sexualiserat våld i ETC. Detta med anledning av Uppdrag Granskning och deras märkliga och rasistiska granskning av det faktum att utlandsfödda män är överrepresenterade bland de som dömts för våldtäkt. Som jag skrivit om tidigare är denna överrepresentation en följd av ett flertal olika faktorer varav Linnea Bruno tar upp en:

I många av de tiotusentals metoo-berättelserna är den som utsätts redan i en underordnad position gentemot förövaren. Kulturprofilen, chefen, regissören, advokaten, läkaren, prästen, din mer etablerade kollega, din tränare, din lärare, dina äldre släktingar. Vi vet att förövare på höga maktpositioner sällan döms. Men det säger lite om hur verkligheten ser ut. Vi vet att det är resursstarka män som köper sex.

”Underklassen begår alltid fler brott än överklassen och i de lägre samhällsskikten är människor med utländsk bakgrund kraftigt överrepresenterad”, slår Eric Helmersson på Dagens Nyheter fast.

Som sociolog och våldsforskare är mitt svar att när det gäller sexualiserat våld vet vi inte detta. Däremot vet vi att det finns en negativ särbehandling utifrån klass och etnicitet i varje steg i rättskedjan – från vem som anmäler och anmäls, till vem som fortsatt utreds, till vem som döms och slutligen hur sträng påföljden blir. Hur stor diskrimineringen är vet vi inte. Det vi vet allra säkrast är att överrepresentationen av manliga förövare är enorm och att sexuellt våld utövas av alla slags män.

Arbetarklassmän anmäls oftare, invandrare anmäls oftare, deras misstänkta brott utreds noggrannare, de åtalas oftare och de döms oftare. Är du arbetarklass ökar risken att anmälas, gripas, åtalas och dömas än om du är överklass och begått samma brott. Är du invandrare ökar risken att anmälas, gripas, åtalas och dömas än om du är född i Sverige.

Vidare påpekar hon att det inte finns några som helst belägg för att våldtäkterna skulle öka i antal:

Det är oklart om våldtäkterna ökat, vilket även DN medger. Det är en typ av våld som ofta är svårare, även för den som utsätts, att identifiera som våld. ”Jag kallade det aldrig för våldtäkt”, som en bok av Josefin Grände heter. I de flesta fall gör den utsatta inte motstånd, utan fryser till – så kallad frozen fright. Att ha paralyserats och inte kunnat göra aktivt motstånd får en del att ibland fortfarande delvis ursäkta förövaren, men en ökad medvetenhet om rätten till sexuellt självbestämmande har bidragit till att anmälningarna ökat.

Antalet anmälda våldtäkter ökar, men det är inte ett bevis på att antalet våldtäkter faktiskt ökar. Det är mest ett bevis på att det finns en större medvetenhet om problemet och om vad som är en våldtäkt. Dessutom har lagändringar haft betydelse.

Läs också:

Advertisements