Människors konsumtion av nyheter blir allt mer splittrad. En ny studie som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet visar att växande klassklyftor och ett ökat informationsutbud har lett till att befolkningens nyhetsvärldar ser väsentligt olika ut, något som riskerar att öka samhällsklyftorna ytterligare.
Under de senaste trettio åren har den sociala ojämlikheten i Sverige ökat i internationell rekordfart. Samtidigt har medielandskapet förändrats och ett allt större kanalutbud har lett till ett överflöd av nyheter och information.
Boken Smaken för nyheter: Klasskillnader i det digitala medielandskapet utforskar relationen mellan klass och människors val och värderingar i det samtida medielandskapet. Boken bygger på intervjuer med över femtio ungdomar från olika samhällsklasser och en nationell enkätundersökning med 3 850 svenskar.
Det är en mycket intressant bok som dock är svårtillgänglig för den som inte har högskoleutbildning. Språket är högtravande och fyllt med akademiska kodord som i många fall har vardagliga synonymer. För den här typen av bok är det något olyckligt. Boken känns som en akademisk avhandling. men den visar trots allt att klass är mycket viktigt för vilken typer av nyheter och hyr mycket någon läser.
Klass spelar roll
Svaret på varför människors orientering i medielandskapet skiljer sig åt finns inte enbart att hämta i algoritmer. Splittringen är också ett resultat av att människor i dagens klassamhälle har olika förväntningar och attityder gentemot nyheter och journalistik.
– Studien visar att klass spelar en stor roll för hur människor orienterar sig i nyhetslandskapet. Det kan handla om hur ofta de tar del av nyheter, vilka typer av nyheter de vänder sig till och om de tycker att nyheter är viktiga, säger medieforskaren Johan Lindell som skrivit boken i ett pressmeddelande.
Skola och hem viktiga platser
Skolan och hemmet är de platser där ungdomar blir mer eller mindre rustade att manövrera i medielandskapet. Studien visar att barn ur arbetarklassfamiljer är överrepresenterade i skolmiljöer med lågt engagemang i nyheter, samhället och politiken. Medelklassen, å sin sida, är istället överrepresenterade i miljöer med ett stort engagemang för nyheter.
– Skolan bör vara en miljö som ger alla medborgare de verktyg som krävs för att kunna delta i samhället. Därför bör medie- och informationskunnighet utgöra en central del i den samhällsvetenskapliga undervisningen, säger Lindell.
Ett demokratiskt problem
Att människors levnadsförhållanden spelar roll för deras inställning till nyheter och journalistik identifieras i boken som ett problem för demokratin. När människor som delar samma klassposition och nyhetsdiet inte kan relatera till andra grupper riskerar nämligen samhällsklyftorna att fortsätta växa.
Ett problem i undersökningen är att den inte fångar upp vad personer som härstammar från underklassen men som idag är medelklass har för vanor och åsikter. Deras agerande, nyhetspreferenser osv har betydelse för alla deras kvarvarande släktingar och bekanta i arbetarklassen. Rapporten saknar alltså intervjuer med unga arbetarklasspersoner som skaffar sig bättre utbildning än sina föräldrar. Vidar saknar de intervjuer med de som utbildar sig till mer avancerade arbetarklassjobb än de rent mekaniska som exempelvis IT-tekniker och elektriker eller de som utbildar sig till barnskötare, undersköterskor och andra vårdyrken. Rapporten är därför onödigt begränsad.
