Stockholmsenkäten är en undersökning som genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 samt i gymnasiets år 2, i Stockholms stad. Kommunala skolor är ålagda att delta, medan fristående skolor deltar frivilligt. Ett av Stockholmsenkätens syften är att, över tid och geografiskt i staden, följa utvecklingen av ungdomars vanor, attityder och levnadsvillkor. I årets undersökning är andelen deltagande elever 73 procent, vilket är en minskning sen 2016 (78 %) men i nivå med 2014 års mätning (76 %). Bland annat ställs frågor om alkohol och narkotikabruk.
Den positiva trend som pågått sedan 2008 beträffande ungdomars självdeklarerade alkohol- och tobaksvanor är också synlig i årets undersökning. Bland både flickor och pojkar har andelen som uppger att de helt väljer bort både alkohol och tobak antingen ökat eller ligger kvar på samma rekordhöga nivå som i 2016 års mätning. Dessutom ligger de ungas totala årskonsumtion och andelen som ofta dricker mycket alkohol på historiskt låga nivåer i samtliga grupper.
Mer än hälften av eleverna i årskurs 9 (64 %) svarar år 2018 att de inte dricker alkohol, vilket kan jämföras med 62 procent i 2016 års undersökning. Andelen pojkar som helt avstår från alkohol är högre än andelen flickor (67 % respektive 60 %). En tredjedel av eleverna i år 2 på gymnasiet (33 %) uppger att de inte dricker alkohol år 2018, vilket var fallet även år 2016. Andelen pojkar som helt avstår från alkohol är högre än andelen flickor (36 % respektive 30 %). Likt tidigare mätningar är andelen icke-konsumenter högre i årskurs 9 jämfört med motsvarande i år 2 på gymnasiet.
Sedan mätningen 2016 har andelen storkonsumenter i år 2 på gymnasiet minskat från 31 till 28 procent, medan andelen storkonsumenter i årskurs 9 minskat marginellt från 11 till 10 procent. Sett till hela mätperioden är andelen storkonsumenter i årskurs 9 vid årets mätning mindre än en tredjedel av andelen storkonsumenter år 2002 (10 % att jämföra med 36 %). Nivåerna för pojkar har minskat från 38 till 9 procent, medan nivåerna för flickor har minskat från 35 till 11 procent. Motsvarande andel storkonsumenter i år 2 på gymnasiet är vid årets mätning ungefär hälften av andelen storkonsumenter år 2002 (28 % att jämföra med 58 %). Nivåerna för pojkar har minskat från 64 till 28 procent, medan nivåerna för flickor har minskat från 53 till 28 procent.
Den övergripande utvecklingen är således en klart nedåtgående trend i andelen storkonsumenter för att landa vid historiskt låga nivåer år 2018. Likt tidigare mätningar är andelen storkonsumenter betydligt högre bland elever i år 2 på gymnasiet än bland elever i årskurs 9. Däremot syns inga större könsskillnader inom respektive årskurs i årets mätning.
När det gäller andelen som uppger att de någon gång har provat narkotika har den varit relativt stabil sedan början av 2000-talet. Dess siffror har dock under den tidsperiod som Stockholmsenkäten genomförts varit föremål för tillfälliga fluktuationer, både uppgångar och nedgångar som dock inte påverkat den mer långsiktiga utvecklingen som är att den andel som prövat och brukat narkotika inte ökat.
I årets mätning är nivåerna sammantaget något högre jämfört med förra mättillfället 2016. När det gäller unga som uppger att de har använt narkotika någon gång under de senaste fyra veckorna är utvecklingen sedan 2008 i stort sett stabil, men med en svag ökning från 2014 till 2018 bland flickor och pojkar i år 2 på gymnasiet. Det generella mönstret sett till hela mätperioden är att narkotikaanvändning är vanligast bland pojkar i år 2 på gymnasiet.
I årets mätning har 30 procent av pojkar i år 2 på gymnasiet någon gång använt narkotika (29 % år 2016). Tydligast förändring syns hos flickor i samma årskurs, andelen som uppgett att de någon gång har använt narkotika har ökat från 20 procent år 2016 till 25 procent i årets mätning. Även i årskurs 9 framträder en viss könsskillnad, pojkar uppger i högre utsträckning att de någon gång har använt narkotika jämfört med flickor år 2018 (12 % respektive 9 %). I gruppen elever som någon gång har använt narkotika uppger 91 procent i årskurs 9 och 97 procent i år 2 i gymnasiet att de har använt cannabis.
Eleverna fick också besvara frågan om de har använt narkotika minst en gång under de senaste fyra veckorna. Syftet är att försöka fånga ett mer frekvent och därmed allvarligare narkotikabruk. För samtliga grupper gäller att dessa nivåer är generellt stabila sedan år 2006, men det är genomgående pojkar i år 2 på gymnasiet som är överrepresenterade i frekvent narkotikaanvändning. I årets mätning uppger 12 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i år 2 på gymnasiet att de har använt narkotika minst en gång de senaste fyra veckorna. Motsvarande andelar för årskurs 9 är 5 procent för pojkar och 3 procent för flickor.
