Vanligt folk gillar miljöer som Storgatan och Haga Nygata i Göteborg. Det har en avhandling från Handelshögskolan tydligt visat. En avhandling som författarna skrivit om hos Arkitekturupproret:
Vi har valt att via en enkät undersöka vad människor anser om fem olika gator i Göteborg, som alla representerar olika typer av estetik. Dessa gator är Styrfarten, Mellangatan, Vegagatan, Storgatan och Teatergatan. Respondenterna fick värdera miljöerna utifrån de identifierade attributen, hur vackra miljöerna uppfattades samt om de själva skulle önskar vistas på platsen och viljan att visa upp det för turister. Miljöerna har värderats på en skala från 1 till 7. Det ska tilläggas att även om undersökningen har utgått från Göteborg så är tanken att slutsatserna ska vara generella och därmed applicerbara på alla städer.
[…]
Storgatan var den som upplevdes som vackrast med ett betyg på 6,61, tätt följd av Mellangatan på 6,31. Trea kom den blandade bebyggelsen på Teatergatan med 3,75. Noterbart här är att det enbart är miljöerna med helt traditionell bebyggelse som fick ett betyg över medeltalet, som i detta fallet var 4,0, och därmed uppfattas som mer vacker än ful. Detta stämmer väl med vår teoretiska bakgrund. Bland annat var slutsatsen i en studie från Kungliga Tekniska Högskolan att det enbart var den traditionellt byggd miljön som tillfredsställde de identifierade preferenserna rörande exteriör arkitektur. Lägst betyg fick Vegagatan med 1,43, trots att det gått 40-50 år sedan byggnaderna uppfördes. Detta talar mot det vanliga antagandet att skönhet enbart är kulturellt betingat och något som varierar över tid och att människor lär sig att uppskatta arkitektonisk estetik efter till exempel några decennier. Det ska också sägas att även om byggnadernas estetik har ett för sin tid väldigt typiskt uttryck, så har det uppförts byggnader i liknande modernistisk stil sedan ytterligare några decennier tillbaka utan att de vunnit allmänhetens gunst. Detta går även väl ihop med den teori inom miljöpsykologin som betonar att skillnaderna mellan vad människor finner attraktivt är små och att det varierar mycket lite över tid. Det ökar också incitamenten för att förstå hur man skapar estetiskt tilltalande miljöer och vilka attribut som efterfrågas i den byggda miljön.
Vasastadens stenhus och Hagas landshövdingehus föredras framför funkishus och moderna glas- och plåthus. Tradition framför experiment. Skönhet framför nyskapande. Symmetri hellre än konstiga vinklar. Trä framför glas. Tegel hellre än plåt. Romantik, snickarglädje och utsmyckningar framför modernism, kala ytor, plåt, betong och glas.
Åt sådant fnyser en ledande arkitekt. I en intervju i Dagens Industri hånar en dryg Gert Wingårdh vanligt folk och deras smak. Wingårdh anser föraktfullt att han smak är finare, han är ”upphöjd” och förstår bättre än alla andra. Han är dessutom osannolikt arrogant och självgod som när han hävdar att han kommer att bli känd för att ha ritat Nationalmuseum:
[DI-reportern]: Vilken byggnad skulle du tro, som du har ritat, är mest känd för folk i gemen?
[Gert Wingårdh]: Ja här i Stockholm så tänker jag mig att det kan vara Arlanda flygledartorn. Kan ju vara Sign Hotell vid Norra Bantorget. Kan vara Victoria Tower i Kista. Snart så tror jag att folk kommer associera mig med Nationalmuseum. Det öppnar ju nu 13 oktober och…
Fast det har du inte ritat!
– Ja, men vi har ritat en del tillägg där. Det var en kille som heter Stüler, Friedrich Stüler, som 1866, han dog året innan tyvärr, innan invigningen. Men det är han som är originalarkitekten, ja.
Föraktet för vanligt folk yttrar sig på flera sätt. Folk som gillar traditionellt byggande avfärdas hånfullt genom att jämföras med Sverigedemokrater och Trumpanhängare:
Känner du till någonting som heter Arkitekturupproret?
– Jag känner till Donald Trump också, och jag röstar inte heller på Sverigedemokraterna.
Jaha… heh… det är så att Arkitekturuppropet är mer eller mindre en förening eller en Facebooksida eller nåt… 34 000 medlemmar. Dom vill att vi slutar bygga fyrkantiga lådor och istället utvecklar städer med färg, detaljer och småskalighet. Vad tycker du om det?
– Ja, det är ungefär som i USA: ge tillbaka arbeten i rostbältet, börja producera med kol, på det sätt som man gjorde på 1800-talet. Det finns många kvaliteter i 1800-talet men det är en passerad tid. Det är ett passerat tänkande. Naivt, dumt.
Enligt Wingårdh är vanligt folk dumma i huvet. Naiva. Han fortsätter sen i samma stil genom hela intervjun. Hans svar dryper av förakt för de som tycker annorlunda än vad jan gör. Han är arrogant, svarar inte på frågor, avbryter journalisten hela tiden. Det vanligt folk tycker är vackert anser Wingårdh vara fult.
I slutet av artikeln på Arkitekturupprorets hemsida påstår dock artikelförfattaren Inger Glimmero nåt som inte är sant. Att Göteborg skulle ha förlorat de flesta gamla stenkvarteren. Faktum är ju att de allra flesta stenkvarteren bevarats. I Vasastaden, i Kommendantsängen, i Olivedal, i Masthugget, Inom Vallgraven och på Kungshöjd, på Heden och i Johanneberg och Getebergsäng.
Det som rivits i Göteborg är framförallt äldre trähusbebyggelse som Majberget, Gråbergsstaden, Koopmansstaden, Fyrkanten, Masthuggsbergen, delar av Haga, delar av Landala, delar av Gårda, delar av Lunden (Tjörbostaden), Färjenäs, Rambergskvarteret, delar av Lindholmen, Getebergsäng och Galgkrogarna och stora områden med landshövdingehus som Annedal, Olskroken, norra Gårda, delar av Hängmattan, delar av Landala, på Heden (öster om Heden), delar av Haga och delar av Lunden.
