Sveriges demokrati mår bra enligt forskare på Göteborgs universitet

De forskare som står bakom antologin Folkets främsta företrädare. menar att svensk demokrati mår bra och att utvecklingen går åt rätt håll på många områden. Tio gånger sedan 1969 har Göteborgs universitet genomfört enkätundersökningar med samtliga svenska riksdagsledamöter.

Det huvudsakliga temat i antologin är representation, det vill säga om de folkvalda speglar befolkningen i stort och hur de ser på sitt företrädarskap. Forskarna menar att många resultat pekar på att vår svenska demokrati mår bra.

– Det finns flera goda tecken. Ett väldigt allmänt mått är det som kallas nöjdhet med demokratin, och trots att det har varit lite turbulent i politiken nu så ligger det på en hög nivå och går sakta uppåt. Det finns inga orostecken där, säger David Karlsson, docent i offentlig förvaltning och redaktör för antologin, i ett pressmeddelande.

När det gäller den sociala representationen går det åt olika håll. På vissa områden är överensstämmelsen mellan folket och de folkvalda god och i andra fall mindre god. Till exempel har grupperna högutbildade, män och äldre alltid varit överrepresenterade i riksdagen.

Klassmässigt är det en kraftig underrepresentation av arbetare vilket visar sig även i den kraftiga underrepresentationen av lågutbildade. Underepresentationen har dock inte minskat över tid. Däremot har jordbrukare och företagare gått från att ha varit överrepresenterade till att vara underrepresenterade.

Religiösa är överrepresenterade och den överrepresentationen har ökat kraftigt medan icke-religiösa är underrepresenterade. Religiöst aktiva var efter valet 2014 den mest överrepresenterade sociala gruppen i riksdagen.

– När det gäller underrepresentationen av unga och äldre så går det från riktigt dåligt till inte lika dåligt. Gäller det kön har det långsiktigt det blivit mycket bättre, men det har varit ett hack i kurvan de senaste valen. Efter årets val verkar det dock gå åt rätt håll igen, säger David Karlsson.

Ideologiskt ligger väljare och riksdagsledamöter nära varandra enligt forskarna som skrivit rapporten. Men vad gäller vissa sakfrågor är överensstämmelsen mindre. Störst oenighet finns i frågan om sextimmarsarbetsdag, där riksdagsledamöter är klart mer negativa än medborgarna. Det är också stora skillnader i frågorna om republik, om flyktingmottagandet, om vinster i välfärden och om längden på fängelsestraff.

Ett kapitel i antologin visar att förtroendet för andra människor är högt bland svenska politiker. Detta stämmer väl överens med att vi i Sverige internationellt sett har ett mycket högt förtroende för både politiker och andra människor.

– Att de folkvalda litar på folket tycker många är positivt för en demokrati, säger David Karlsson.

Viktigt att komma ihåg är att det är en fördröjning på den här sortens forskning, då all data samlades in efter förra valet 2014. Alla som vill veta hur det ser ut efter valet 2018 får vänta på resultatet från nästa undersökning, som är i startgroparna nu.

Advertisements