Ökad koboltbrist hotar snabb grön omställning

Den snabba globala omställningen till elfordon hotas av brist på kobolt, en viktig komponent i fordonsbatterier. Ökad återvinning och produktion i nya länder räcker inte till för att kompensera för den ökade åtgången, visar en ny rapport från EU-kommissionen.

Klimatmålen och energiomställningen är beroende av en bred omställning av bilar med fossila bränslen till elfordon, vilket bland annat kräver tillgång till några kritiska mineral och metaller, inte minst kobolt som är en nyckelkomponent i moderna fordonsbatterier. Idag är tillgången på kobolt otillfredsställande, med en världsproduktion som domineras av länder som Kongo och Kina. Enligt den nya EU-rapporten riskerar dessutom bristen på kobolt att bli än värre under kommande år.

– Redan 2020 räknar man med att efterfrågan på kobolt kommer att överstiga tillgången. Även om återvinningstakten och produktionen ökar kommer vi att bli än mer beroende av några få länder där produktionen sker under tveksamma former, säger Nikos Arvanitidis, EU-koordinator på SGU och en av författarna till rapporten, i ett pressmeddelande.

Flera åtgärder pågår för att få fram mer strategiska råmaterial och göra batteritillverkningen mindre beroende av kritiska metaller som kobolt. Rapporten nämner ökad återvinning och utfasning av kobolt i batterier mot andra ersättningsmaterial, framförallt nickel, som exempel. Men åtgärderna får effekt först efter 2025. Den sammanlagda produktionen av kobolt inom EU förutspås öka jämfört med idag, men kommer ändå att bara utgöra sex procent av Europas koboltkonsumtion vid 2030.

Kobolt bryts oftast som en biprodukt i gruvdrift efter andra metaller som nickel eller koppar. Demokratiska republiken Kongo (DRC) står för 64 procent av världsproduktionen. I landet finns världens viktigaste koboltreserver, omkring sex miljoner ton kobolt, i vad som kallas Centralafrikanska kopparbältet. 18 länder står för resterande världsproduktion, däribland Kina, Ryssland och Zambia, med mellan 5 och 1 procent av marknaden. Inom EU sker brytning av kobolt i Finland och Nya Kaledonien (Frankrike).

I Sverige bedrivs idag ingen gruvbrytning av kobolt eller med kobolt som biprodukt. Koboltfyndigheter är dock kända i Kleva gruva, på Venafältet i Bergslagen, vid Kiskamavaara i närheten av Kiruna och kring Lainjaur i Skelleftefältet. Sveriges kända tillgångar beräknas innehålla omkring 19 000 ton kobolt. En annan källa till kobolt är återvinning. Uppskattningsvis tio ton kobolt omsmälts i Sverige varje år, medan användningen ligger på över 500 ton.

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!