1757 köpte handelsmannen Lars Algerus de två egendomarna Färjestaden och Pölsebo i Lundby socken på Hisingen. Pengarna att köpa gårdarna kom eventuellt från vinster på slavhandel eller sockerplantager med slavar som arbetskraft. Men det kan också ha handlat om inkomster från smuggling av andra varor.
Lars Algerus som föddes 1715 på Öland var gift eller sambo med Catharina Hassell (Hassel) från Sint Eustatius, en nederländsk koloni i Västindien. Hon hade döttrarna Catharina Doncker (1737-??) och Elisabeth Doncker (1739-1791) från ett tidigare äktenskap. De hette inte Donner som det står i Lundby sockens kyrkböcker. Algerus kom till St. Eustatius år 1738 och lämnade fyra år senare på en resa till Philadelphia. Om resan var med slavar eller annat gods som reexporterades från St. Eustatius som socker, kaffe, tobak och rom är oklart, men slavar som såldes på St. Eustatius hamnade i allmänhet i nordöstra delen av det blivande USA. Därifrån återkom han år 1748 till St. Eustatius och kvarstannade till 1757 då han via Nederländerna återvände till Sverige.
Med till Sverige vid flytten 1757 tycks också ha följt en Sara Hassell, född 1734, kanske en lillasyster, eller så är det ytterligare en dotter, till Catharina Hassell. Algerus och hans fru hade också ett fosterbarn med sig, en svart pojke tagen från sin mor som mycket liten. Pojken, som naturligtvis kan ha varit Lars Algerus biologiska son, döptes till Carl Fredrik av prästen i Lundby socken år 1763. Det var vanligt på St. Eustatius att barn med slavar erkändes och dessutom fick de ibland ärva.
Elisabeth Doncker gifte sig i Sverige med Fredrik Celsing (1739-1786). Fredrik Celsing var son till ämbetsmannen och diplomaten Gustaf Celsing d.ä.
Doncker var en av de 6 stora handelsfamiljerna på St. Eustatius tillsammans med familjerna Heyliger, De Windt, Lindesay, Markoe och Cuviljé. Slavhandel med nederländska västindiska kompaniet som partner var deras centrala sysselsättning fram till 1730. Därefter tog sockret över som den viktigaste handelsvaran och de 6 familjerna kontrollerade de flesta sockerplantagerna och handeln med socker. Huvuddelen av sockret de handlade med kom dock från andra öar än St. Eustatius, främst Guadeloupe, och återexporterades av handelshusen på ön. Slavhandeln fortsatte dock också, men i lite mindre skala.
Fredrik Celsing övertog Färjestaden och Pölsebo efter Lars Algerus och därefter verkar Elof Ihre (1766-1828), gift med Fredrik Celsings dotter Elisabeth Lovisa Celsing (1772-1886) ha övertagit egendomarna. Efter dem var deras son Nils Gustaf Ihre (1804-1834) ägare. Ulrik Celsing, son till Fredrik Celsing och Elisabeth Doncker dog på St. Eustatius år 1804.
Artikeln ursprungligen publicerad på sajten Det gamla Göteborg.
