Ann-Charlotte Altstadts dumheter om brott och straff

Ann-Charlotte Altstadt skriver krönikor på ledarsidan i GP. Hon är bosatt i Uppsala. Hon har studerat återfallstatistiken för brottslingar men inte begripit nånting. Inte heller har hon förstått att gängbrottslighet inte direkt är något nytt i Uppsala utan det har funnits länge.

Den stora anledningen till färre återfall för de som dömts till långvarig fängelsestraff är att de flesta som får långvariga fängelsestraff dömts för mord. Det är välkänt att mördare inte återfaller i brott. Detta beror på att en majoritet av alla mord begås i hastigt mod mot en närstående eller vän. Det gäller mellan 70 och 80 % av alla mord i Sverige.

Narkotikabrott är ett vanligt brott. det ger i allmänhet korta straff då det handlar om små innehav och eget bruk. De som röker cannabis eller använder amfetamin eller kokain kommer inte att sluta använda drogerna bara för att de sitter en kort tid i fängelse. De flesta narkotikabrott uppdagas när polisen personkontroller. Det är personer som har några gram marijuana eller hasch i fickan. Polisen vet vilka de är och när de behöver bättra på sin uppklarninsgprocent gör de lite fler kontroller av kända narkotikabrukare som får korta straff. Konsekvensen rä att polisen helt styra återfallsbrottsligheten när det gäller korta straff.

Det är alltså meningslöst att jämföra återfallen med utgångspunkt från strafftiden. Det går inte att utifrån redovisningen av återfall efter mest ingripande (hårdaste) påföljd (straff) dra slutsatser om påföljdernas effekt på återfallsandelen. Det beror på att utdömandet av ett straff inte är oberoende av den tilltalade personen. Utöver själva gärningen tar domstolen bland annat även återfallsrisken i beaktande i valet av vilket straff som ska dömas ut. Det innebär att det redan vid domen sker ett urval (selektion) som delvis förklarar skillnaderna i återfall mellan olika påföljder.

Inte heller kan återfallsstatistiken användas för att  dra slutsatsen att längre strafftider är effektivare än kortare. Straffskalan för det brott som lett till åtalet styr inom vilka ramar strafftiden hamnar. Men det finns även andra faktorer som kan påverka strafftiden, till exempel gärningspersonens ålder eller tidigare domar och straff (belastning) liksom vilken typ av brott det handlar om.

Dessutom är det välbelagt i forskningen att långa strafftider inte påverkar brottsligheten. Vill Altstad ha bort gatuvåldet så måste hon börja plädera för ett mer jämlikt samhälle med minskade klyftor och för en polis som agerar vettigt. Polisen i Uppsala är ökänd för att den medverkat till ökat våld. Polisen i Uppsala är en stor del av problemet med våld i Uppsala.

Kanske bor Altstadt inte skriva om saker hon inte tycks begripa och inte har kunskap om. Eller kanske läsa på bättre. Vilket som så skulle det besparar oss en del dumheter.

Läs mer:

Advertisements