Ekologisk mat är sämre för klimatet, eller?

Ekologiskt odlad mat har mycket större klimatpåverkan än konventionellt producerade livsmedel på grund av att större markarealer krävs. Detta är ett av resultaten i en internationell studie från bland annat Chalmers som redovisas i artikeln “Assessing the Efficiency of Land Use Changes for Mitigating Climate Change” som publicerats i tidskriften Nature. Artikeln är skriven av Timothy Searchinger, Stefan Wirsenius, Tim Beringer och Patrice Dumas.

Forskarna har utvecklat en ny metod för att beräkna klimatpåverkan från markanvändning, och använt denna metod bland annat för att jämföra konventionell matproduktion med ekologisk. Resultaten pekar på att ekologisk mat kan orsaka mycket större utsläpp.

– Ekologiska ärtor odlade i Sverige har ungefär 50 procent större klimatpåverkan än konventionellt odlade, visar vår studie. För svenskt ekologiskt vete är skillnaden ännu större, nära 70 procent, säger Stefan Wirsenius, forskare från Chalmers, och en av de ansvariga bakom studien, i ett pressmeddelande.

Anledningen till att ekologisk mat är sämre för klimatet än konventionell är att skördarna per hektar är mycket lägre i ekologisk matproduktion, främst eftersom konstgödsel inte tillåts i ekologisk odling. För samma mängd mat krävs därför mycket större markareal om den är producerad ekologiskt.

Det banbrytande med den nya studien är slutsatsen att denna arealskillnad innebär en mycket stor klimatpåverkan till nackdel för ekologisk mat.

– Större arealanvändning i ekologisk odling leder indirekt till stora koldioxidutsläpp från avskogning, förklarar Stefan Wirsenius. Detta gäller även svensk mark. Eftersom världens matproduktion hänger ihop via handel påverkas avskogningen i till exempel tropikerna även av hur vi använder den svenska jordbruksmarken. Om vi använder mer mark för samma mängd mat bidrar vi indirekt till större avskogning i världen.

Det gäller verkligen inte alls svensk mark. I Sverige ökar skogsarealen på jordbruksarealens bekostnad. En massa åkermark har dessutom också ersatts av gräsvallar som används till betesmark. Också positivt när det gäller klimatet. Men när mat importeras till Sverige har det förstås betydelse

Även ekologiska kött- och mejeriprodukter är – ur klimatsynpunkt – sämre än konventionellt producerad mat, hävdar Stefan Wirsenius:

– Ja, eftersom ekologisk kött- och mjölkproduktion använder sig av ekologiskt odlat foder kräver även den mer mark än konventionell produktion. Det innebär att slutsatserna om ekologiskt vete och ärtor i princip även gäller kött- och mjölkprodukter. Men vi har inte räknat specifikt på kött och mjölk, och har inga konkreta exempel på detta i artikeln, säger han.

Hör verkar det faktiskt som Wirsenius är ute och cyklar. Betesmarker är kolsänkor och köttproduktion i Sverige sker till mycket stor del extensivt, dvs djuren går fritt och betar utomhus. Det betyder att köttproduktion i Sverige inte påverkas speciellt mycket av odlingen av foder. Dessutom är fodervallar som slås för att möjliggöra vinterfoder i allmänhet inte gödslade. En klövervall eller lusernvall är istället ett sätt att gödsla marken samtidigt som det ger foder.

Forskarna använder en ny måttstock kallad ”koldioxidkostnad” för att beräkna effekten av att större arealanvändning bidrar till högre koldioxidutsläpp från avskogning. Detta mått tar hänsyn till hur mycket kol som finns inlagrat i skogar, och som släpps ut som koldioxid vid avskogning. Studien är bland de första i världen att använda ett sådant mått.

– Att större areal leder till större klimatpåverkan har oftast inte tagits hänsyn till i tidigare jämförelser mellan ekologisk och konventionell mat, säger Stefan Wirsenius. Detta är en stor brist eftersom, vilket vår studie visar, den effekten kan vara många gånger större än de växthusgasutsläpp som brukar inkluderas. Det är också allvarligt eftersom vi har politiska mål om ökad ekologisk odling i Sverige. Om de målen infrias kommer klimatpåverkan från svensk matkonsumtion troligtvis att öka kraftigt.

Varför har tidigare studier inte lika noga tagit hänsyn till arealanvändningen och dess betydelse för utsläpp av koldioxid?

– Det kan säkert ha många orsaker. En viktig förklaring tror jag är tidigare brist på bra och lättillgänglig metodik för att värdera den effekten väl. Vår nya metodik kan relativt enkelt inkorporeras inom den så kallade livscykelanalysen, en väl spridd metod för att göra miljöjämförelser, säger Stefan Wirsenius.

Beatrice Rindevall som skrivit på Supermiljöbloggen menar att ett problem med studien är att den inte tar helheten i beaktande. Det gör att den inte hanterar kött i förhållande till växter. Det är ju helt korrekt, men studien handlar inte om kött, utan bara om växter och den konstaterar då att odling av vete och ärtor på ekologiskt vis orsakar större utsläpp av växthusgaser på grund av den lägre avkastningen. Kritiken är lite vid sidan av målet. Rindevall förordar vegetarisk eller vegansk kost vilket är klimatmässigt bättre i de flesta fall. Problemet med vegansk kost är att den kräver konstgödsel. Konstgödsel innebär ökade utsläpp av växthusgaser och dessutom är det en råvara som inte är förnybar och som kommer att ta slut inom 50 år. Vegetarisk kost är därmed klimatmässigt bättre än vegankost.

Wirsenius är även han inne på samma tankegångar som Rindevall:

 Jag tycker man ska tänka att om jag är vegan så gör jag en jättestor insats för klimatet och kan äta ekologiska ärtor och fortfarande göra en stor insats för klimatet. Att äta ekologiska produkter av kyckling eller gris är fortfarande mycket bättre än att äta nötkött och lamm, säger Stefan Wirsenius.

Dessutom har Rindevall fel kring en del saker. Köttdjur som betar fritt på mark som inte gödslas och som får vallfoder på vintern om de står inomhus innebär faktiskt inte mer utsläpp än vegetarisk mat (som är klimatmässigt bättre än veganmat). Viltkött innebär lika låga utsläpp av växthusgaser som odlade grönsaker. Om nötkreatur och får betar på samma sätt som vilda djur står de också för så låga utsläpp. Allt sådant kött som produceras i Sverige är dessutom ekologiskt producerat. Extensiv boskapsskötsel, vallodling och gräsbete ökar dessutom den biologiska mångfalden. Så att äta ekologiskt svenska kött är förmodligen lika bra som att äta konventionellt odlade grönsaker. Vilket varken Wirsenius eller Rindevall tycks förstå.

 

Advertisements