Ytterligare en ledarsideskribent på GP som inget vet om brottslighet

Andreas Ericson heter en man som skrivit en så kallad gästkolumn på GP:s ledarsida. Han skriver om brottslighet, närmare bestämt dödligt våld. Han får liksom de flesta andra en del om bakfoten och klarar inte av att läsa och begripa den enklaste statistik. I hans artikel påstås att det dödliga våldet 2017 var det värsta de senaste 15 åren. Det är inte sant.

Antalet fall i absoluta tal var störst år 2017 (113) om vi ser till perioden sen 2002. Men det är en siffra som inte säger nånting. På grund av att befolkningen ökat kraftigt under den aktuella perioden så måste antalet fall av våldsam död sättas i relation till befolkningen för att det ska vara en användbar siffra över våldet. Med sådana mer relevanta siffror framstår inte 2017 som nåt exceptionellt år.

I relation till 100 000 invånare i befolkningen konstaterades 1,12 fall av dödligt våld år 2017 (denna siffra kallas mordfrekvens). Det är en högre nivå än 2016 (1,07) och en av de högsta under perioden, men på ungefär samma nivå som 2002 (1,10). Under perioden 2002–2017 har det totala antalet konstaterade fall av dödligt våld relaterat till befolkningen varierat mellan 0,71 och 1,21 fall per år. Det värsta året var 2007 då mordfrekvensen var 1,21. Även 2004 (1,13) och 2004 (1,13) var värre än 2017. Mordfrekvensen är under den aktuella perioden något lägre än vad den var i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet (då var mordfrekvensen 1,2-1,3).

I stort sett har det dödliga våldet i Sverige alltså inte förändrats sen 1750-talet. Antalet fall av våldsam död per 100 000 invånare har varierat mellan 0,4 och 1,8 sen 1750. Detta tal brukar kallas mordfrekvensen.

Mordfrekvensen var som högst i början och mitten av 1800-talet då mordfrekvensen var 1,3 till 1,8. Som lägst var mordfrekvensen under mellankrigstiden samt under och efter andra världskriget (1920-talet till 1950-talet) då den var 0,3 till 0,7. Det senare har ett direkt samband med lägre bruk av alkohol. Överlag råder en tydlig historisk samvariation mellan alkoholkonsumtionens samt mord- och dråpbrottslighetens förändringar.

I ett internationellt historiskt jämförande perspektiv ligger mord och dråp i Sverige – tillsammans med andra länder i Nordvästeuropa – idag på en mycket låg nivå. Mordfrekvensen är något högre i Sverige jämfört med andra länder i nordvästeuropa. Det beror på att Sverige har större andel unga människor än de flesta europeiska länder. Irland som har ännu större andel unga har ungefär samma mordfrekvens som Sverige.

Andreas Ericson har alltså helt fel när det gäller våldet i samhället och hans resonemang blir därefter. Uppenbarligen kan han inte läsa och förstå kriminalstatistik.

Läs mer:

PS. Det kan också vara intressant att se hur många som dör i trafiken och på arbetsplatser i Sverige och sätta det i relation till det dödliga våldet eftersom Ericson gör en jämförelse utan att faktiskt nämna siffrorna

Dödligt våld, 113 (2017) +7 sen 2016
Trafikdödade, 325 (2018) +72 sen 2017 (många trafikdödade är egentligen självmord)
Självmord, 1 189 (2017) +60 sen 2016
Dödsfall på arbetet, 58 (2018) +3 sen 2017

Advertisements