Nybildad stadsbevarandeorganisation med arkitektkoppling

Genom en debattartikel i GP presenterar sig en ny förening på stadsplaneringens och arkitekturens område. Föreningen Fasad heter den och enligt debattartikel vänder de sig mot onödiga rivningar och stadsförtätning. Dock inte stadsförtätning i sig, utan stadsförtätning som innebär onödiga rivningar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Någon hemsida har den nybilda föreningen inte så en komplett analys av vad de vill och vilka de är är omöjligt att göra. Klart är dock att föreningen har ett bevarandefokus medan andra föreningar inom samma fält har andra prioriteringar och annat fokus. Vi har Yimby Göteborg som är stadsförtätningsförespråkare men i först handarbetar för att det ska byggas blandstad i traditionell kvartersstruktur och huvudsakligen sysslar med stadsplanering. De står dock inte i motsatsställning till föreningen Fasad så som det ser ut på pappret.

En annan organisation med beröringspunkter är Arkitekturupproret som främst vill att arkitektur ska vara vacker. De ägnar sig inte åt stadsplaneringsfrågor utan fokuserar på arkitekturen, utseendet på det som byggs.

För att komma närmare det som Föreningen Fasad vill kan vi titta på de 4 personer som skrivit debattartikeln och väl därför sannolikt ingår i föreningens styrelse eller ledning. De som skrivit under är Claes Caldenby, Frida Nerdal, Kerstin Olsson och Filip Laurits. Caldenby, Nerdal och Olsson är arkitekter. Föreningen Fasad tycks i jämförelse med Yimby Göteborg och framförallt i jämförelse med Arkitekturupproret vara en mer arkitektdominerad förening.

Claes Caldenby har gjort sig känd som stadsförtätningsmotståndare till varje pris. Han tycks ha åsikten att inget får ändras. Obebyggda och oanvända torg får inte bebyggas, icke-fungerande modernistisk lamellhusbebyggelse och punkthusbebyggelse får inte förtätas osv. Han menar att förtätning skapar segregation. Det är i alla fall vad som kan utläsas av de debattartiklar han skrivit. Han har kopplingar till etablissemanget och deras organisationer och arbetade mycket länge på Chalmers.

När det gäller Kerstin Olsson är hon verksam i Stockholm och delägare i Ahlgren Edblom Olson Wiklander arkitekter AB (AEOW). Deras vision är att skapa betydelsefull arkitektur. Inte användbar, inte vacker, inte funktionell utan betydelsefull. De vekar ha ett stort fokus på sådant som just nu är ett måste att säga:

Vi ser miljöfrågorna som framtidens ödesfrågor, och löser våra uppdrag utifrån en idé om förnybara material och energieffektivitet . Vi vill bidra till ett samhällsbyggande som stödjer en långsiktigt hållbar livsstil. Social hållbarhet innebär för oss att alltid värna brukarinflytandet och att de lösningar vi föreslår inte bidrar till ökad segregering i samhället.

Olsson tycks själv främst rita modernistiska byggnader i puts, betong, tegel och glas. Även hon har kopplingar till etablissemangsorgansiationer såsom Byggnadsföreningen och Sveriges Arkitekter.

Frida Nerdal har en egen arkitektfirma och sitter också i styrelsen för ett par andra företag som ägs släktingar. Hon verkar vara uppvuxen i Askim.

Slutligen har vi Filip Laurits som för sin del är aktiv i Gårda Boendeförening som arbetar för att bevara de sista landshövdingehusen i Gårda. Det är en klassisk bevarandeförening av samma typ som de föreningar som kämpade för att rädda Haga (Hagagruppen), Annedal, Kommendantsängen (Vi i Kommendantsängen), Olskroken osv.

Hur är det då med debattartikeln i GP? Den är i huvudsak bra. Rivningarna i kvarteret Barken är dåliga för stadsmiljön. Rivningen i kvarteret Röda Bryggan kanske inte lika dålig. De husen har får kvarvarande värden förutom när det gäller huset på Brogatan 2 som ska bevaras. Men att hus är ritat av August Krüger är inget bra argument för bevarande. Han ritade och byggde mängder med hus i Göteborg och många finns kvar. Exempelvis på Bellmansgatan och Stora Nygatan. Vidare är naturligtvis de planerade rivningarna på Smedjegatan och Sahlgrenska en skandal. Rivningen på Vallgatan är dock inte direkt en skandal. De husen är bara kulisser. Innanmätet är sen länge i princip helt borttaget. Et av husen var från början en tobaksfabrik.

Läs mer:

 

Advertisements