Självklart har klass betydelse för brottslighet

En man, en forskare, vid namn Amir Sariaslan påstår enligt vissa medier med jämna mellanrum att klass, dvs socioekonomiska faktorer, inte har någon betydelse för brottslighet. Hans grundpåstående är också att det främst handlar om individuella och genetiska faktorer. Det tolkas av många högerpropagandmedier som att bara individuella faktorer påverkar. Han påstår på sin egen hemsida samma sak. Det är naturligtvis helt knäppt att påstå nåt sånt. Det är också bevisligen fel.

Hans påståenden är naturligtvis populära hos extremhögern vare sig den är nyliberal eller konservativ. De förnekar ju alla typer av omvärldsbetingade och kollektiva förklaringar till olika samhälleliga fenomen. Men är helt enkelt en förnekelse av hur världen fungerar och ser ut. Sambandet mellan stora samhällsklyftor och högre brottslighet är statistiskt mycket väl klarlagd liksom att länder med låg brottslighet i allmänhet också har små klassklyftor.

Sariaslan menar att det faktum att det inte går att hitta något samband mellan återfall i brott och sysselsättning betyder att det inte finns nåt samband mellan socioekonomiska faktorer och brottslighet. Det Sariaslan anser sig ha bevisat är inte verkar finnas något bevis för att återfallen i brott blir färre om en frisläppt brottsling har jobb. Men det utesluter inte samband mellan brottslighet och bostadsförhållanden, mellan brottslighet och arbetslöshet, mellan brottslighet och inkomst eller klass och brottslighet. Sariaslan drar för stora växlar på vad han kommit fram till i likhet med högerpropagandamedier.

Att brottslighet är vanligare i vissa familjer och att syskon ofta blir kriminella oavsett uppväxt bevisar i detta sammanhang ingenting. Sambandet mellan låg inkomst och brottslighet är mycket starkt. Sambandet mellan sysselsättning och om någon blir kriminell vid ung ålder är också starkt. Dvs arbete är bra för att förhindra att unga dras in i brottslighet. En annan sak som är bra för att hindra unga från att bli kriminella är att de inte straffas för brotten. Den som aldrig hamnar i fängelser eller straffs för sina brott när den är unga kommer i stort sett alltid att sluta med brottslighet medan den som hamnar i fängelse i stort sett alltid kommer att fortsätta med att begå brott. Straff fostrar till kriminalitet och skapar livstidskriminella.

Naturligtvis är det så att individuella faktorer påverkar brottslighet. Personlighetsstörningar, begåvningshandikapp, psykisk sjukdom, adhd, dysfunktionella uppväxtförhållanden, missbruk etc är  kopplat till ökad benägenhet för brottslighet. Alla i ett fängelse har något sådant, men alla som vuxit upp i icke-fungerande familjer, missbrukar eller har någon diagnos eller sjukdom är inte brottslingar.

Det finns naturligtvis också kulturella faktorer. Brottsligheten är generellt lägre i muslimska länder och länder där konfucianism och shintoism dominerar. Högre i buddhistiska och katolska länder liksom i gamla brittiska och spanska kolonier medan den är lägre i gamla franska (speciellt tydligt i Karibien). Brottsligheten är också högre i gamla kommunistländer. I vissa diskriminerade och utstötta folkgrupper har vissa former av brottslighet periodvis varit nödvändiga för att de skulle kunna överleva vilket skapat kulturella mönster som medför ökad kriminalitet.

Men två faktorer är viktigare än alla andra när det gäller brottslighet. Kön och ålder. De som huvudsakligen begår brott är ungdomar av manligt kön. Den överväldigande delen av alla brottslingar är unga män.

En annan viktig faktor är alkohol för brottslighet. En mycket stor del av alla våldsbrott begås av personer som är alkoholpåverkade. Det finns ingen annan drog där kopplingen är lika stark. Det finns också en koppling mellan brottslighet och missbruk av narkotika som amfetamin och heroin. I de sammanhangen handlar det främst om brott för att finansiera missbruket.

Att det också finns individuella förklaringar till brottslighet hindrar inte heller att brottslighet kan lösas med kollektiva metoder och strukturella åtgärder.

Att skapa bättre förhållanden i bostadsområden (de senaste 60 åren har det dock bara blivit sämre i motsats till vad som påstås i den reaktionära tidskriften Smedjan) och skapa arbetstillfällen för unga och sysselsättning för dem på fritiden är bra åtgärder som leder till minskad brottslighet. Det syns tydligt i Göteborg där brottsligheten minskat i takt med att arbetslösheten minskat (staden har idag den lägsta arbetslösheten av storstäderna) och bostadsförhållandena blivit bättre (i exempelvis Gårdsten). Där det finns fungerande fritidsverksamhet för tonåringar är brottsligheten också klart lägre såsom i Backa, Frölunda och Hammarkullen. Kollektiva lösningar fungerar även om individuella faktorer har stor betydelse för varför en ung man blir brottsling.

Klass spelar roll för brottslighet. Precis som många andra saker. Genom att klass spelar roll spelar också bostadsområde och trångboddhet en roll. Tvingas unga män vara ute på gatorna utan sysselsättning får vi ökad brottslighet. Minskar vi sysslolösheten och trångboddheten minskar vi därför brottsligheten. Tvingas unga män umgås med äldre kriminella som på gatorna i en del förorter och i fängelser så ökar vi brottsligheten. Ser vi till att unga brottslingar inte hamnar i fängelse samt minskar sysslolöshet och trångboddhet minskar vi brottsligheten.

  • Minskad arbetslöshet bland unga ger minskad brottslighet.
  • Minskad trångboddhet och bättre bostadsförhållanden ger minskad brottslighet.
  • Lägre straff eller inga straff för unga ger minskad brottslighet.
  • Minskat alkoholmissbruk ger minskad brottslighet.

Läs mer:

  1. Brottslighetens orsaker 1
  2. Brottslighetens orsaker 2
  3. Brottslighet i arbetarområden
  4. Brottslighet och klass
  5. Brottslighet och ungdomar
  6. Brottslighet och högerextremism
  7. Brottslighet och kön
  8. Brottslighet och gangstergäng
  9. Brottslighet och polisen
  10. Brottslighet och vänsterextremism
  11. Brottslighet och etnicitet
  12. Brottslighet och geografi
  13. Högerextremism och organiserad brottslighet
  14. Visst finns det kulturella skillnader när det gäller brottslighet
  15. Muslimska länder har låg våldsbrottslighet
  16. Våldsbrottsligheten i Afrika – låg i norr, hög i söder
  17. Våldet i Europa – en fråga om öst och väst
  18. Asien – våldsamma buddhister
  19. Brottslighet – det finns kulturella skillnader
Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!