Minskat flygande och minskat köttätande

När svenskarna själva får svara på undersökningar om deras klimatpåverkarn så är det många som minskat sitt flygande och minskat sitt köttätande. Detta enligt en undersökning som WWF genomfört och som de kallar Klimatbarometern 2019.

I undersökningen uppger fjärde (23 procent) svensk att de valt bort flygresor för att minska sin klimatpåverkan under det senaste året, en ökning med 6 procentenheter sedan förra året. Nästan var femte svensk (18 procent) har under det senaste året valt tåg framför flygresa. Två av fem uppger att de har dragit ner på köttätandet det senaste året för att minska sin klimatpåverkan. Det är framför allt unga, kvinnor och boende i storstadsområdena som uppger att de valt tåget framför att flyga och dragit ner på köttkonsumtionen.

Klimatförändringarna är den samhällsföreteelse som svenskarna oroar sig mest för, enligt WWFs årliga klimatbarometer. Undersökningen visar också att allt fler ofta tänker på klimatförändringarna och att fler gör aktiva val för att leva klimatsmartare jämfört med förra året.

Även media bevakar klimatfrågorna alltmer, inte minst efter den rekordvarma sommaren med skogsbränder och genom intresset för Greta Thunbergs klimatstrejker. I undersökningen framkommer att allt fler tror att klimatförändringarna kommer att påverka deras livsstil negativt i framtiden (63 procent 2019, mot 50 procent 2018).

Klimatbarometern visar att många svenskar gör val i vardagen som minskar deras klimatpåverkan, exempelvis genom att ersätta bilåkande med att resa kommunalt, cykla eller gå till fots samt att /konsumera mer klimatsmart. Antalet tågresenärer ökar, enligt WWF:s Klimatbarometer, men billigare tågbiljetter, bättre bokningsmöjligheter för internationella förbindelser och introduktion av höghastighetståg i Sverige skulle få ännu fler att välja tåget. Samtidigt är de personliga valen inte det avgörande. Det som krävs är framförallt politiska beslut. Det handlar inte om personlig moral utan om politik.

 Det är ett steg i rätt riktning att många valt att begränsa sitt flygande under det senaste året. Vi svenskar flyger fem gånger mer än det globala snittet och detta flygande behöver minska kraftigt samtidigt som åtgärder genomförs för att minska flygplanens klimatpåverkan. Flyget måste ersättas av klimatsmartare alternativ på alla sträckor det är möjligt. Det är hög tid för svenska politiker att prioritera underhåll och upprustning av våra tåg och järnvägar och se till att det blir enklare att åka tåg ner till kontinenten, säger Ola Hansén, senior klimatexpert WWF, i ett pressmeddelande.

Livsmedel är ett annat område där många svenskar gör val i vardagen som minskar deras klimatpåverkan. Köttkonsumtionen har minskat under två år i rad i Sverige, enligt färska siffror från Jordbruksverket. En så hög andel som 40 procent av de tillfrågade i WWFs Klimatbarometer uppger att de har dragit ner på köttätandet det senaste året för att minska sin klimatpåverkan (35 procent 2018). En högre andel kvinnor (47 procent) än män (34 procent) uppger att de dragit ner på köttkonsumtionen. Om de dragit ner på konsumtionen av importerat kött eller kött som inte är naturbeteskött har de gjort en god gärning för klimatet och det är också så utvecklingen ser ut. I annat fall har de bara minskat sin konsumtion av kött utan att göra nåt för klimatet.

Mer än hälften av de intervjuade i undersökningen (53 procent) uppger att de skulle kunna tänka sig att äta kött max en dag i veckan för att minska klimatförändringarna. De måste i så fall äta naturbeteskött eller ekokött från Sverige och framförallt inte importerat nötkött för att de ska motverka klimatförändringarna på bästa sätt.

 Vi i Sverige behöver minska vårt köttätande om vi ska ha en chans att nå en hållbar nivå på vår klimatpåverkan. Äter vi mindre kött bidrar vi också till att stoppa den snabba förlusten av biologisk mångfald. Maten är ett av de viktigaste områdena att åtgärda om vi vill hålla oss inom planetens gränser, säger Anna Richert, matexpert WWF, i pressmeddelandet.

Richerts uttalande är bara korrekt om det handlar om att äta mindre mängder importerat kött eller kött som inte är naturbeteskött från Sverige. Om vi äter mindre naturbeteskött från Sverige minskar vi den biologiska mångfalden.

Överbelastningen av ekosystemen leder till allt från avskogning och torka till vattenbrist, ökad koldioxidhalt i atmosfären och förlust av biologisk mångfald. Detta är effekterna när skog tas ner på grund av köttproduktion och foderproduktion. Detta sker framförallt i Latinamerika.

Undersökningen visar också att två tredjedelar (66 procent) av svenska befolkningen underskattar förlusten av biologisk mångfald. I själva verket har 60 procent av bestånden av ryggradsdjur (antalet djur) försvunnit på drygt 50 år. Endast 8 procent av de svarande anger det rätta svarsalternativet, alltså 60 procent. Antalet arter har dock inte minskat i nån större utsträckning.

Undersökningen Klimatbarometern 2019 har genomförts av Sifo på uppdrag av Världsnaturfonden WWF.

Det är bra att folk flyger mindre och att folk äter mindre kött. Men det helt avgörande när det gäller svenskarnas utsläpp handlar dock om bilism och vägtransporter. De står för större delen av svenskarnas utsläpp av växthusgaser. Av de enskilda hushållens utsläpp beräknas de stå för 21 % av utsläppen medan 19% härstammar från livsmedelskonsumtion. Det senare är sannolikt en felaktig beräkning och något för hög då allt kött räknas likadant trots att naturbeteskött från Sverige har nollutsläpp precis som viltkött. Folk måste köra väldigt mycket mindre bil. Transporter som idag går på väg måste flyttas över till fartyg och tåg.

Transportsektorn står idag för 50% av utsläppen inom de sektorer av samhället som inte omfattas av handel med utsläppsrätter medan jordbruket står för cirka 20-25%. Nästan alla transportsektorns utsläpp kommer från vägtransporter och 2/3 av de utsläppen kommer från personbilar medan 1/5 kommer från lastbilar. När det gäller utsläpp av växthusgaser inom de områden som omfattas av handel med utsläppsrätter står järn-, stål-, metall- och mineralindustri för mer än hälften av utsläppen.

Samtidigt ska vi ha klart för oss att varje svensk släpper ut mindre växthusgaser per capita än genomsnittet i världen om vi bara räknar utsläppen i Sverige. Om vi också räknar utsläppen utomlands ligger svensken långt över världsgenomsnittet.

Ytterligare resultat  från undersökningen:

  • Över en fjärdedel (27 procent) av svenska befolkningen uppger att de tänker på klimatförändringarna så gott som dagligen. Bland kvinnor är det en tredjedel som tänker på dem så gott som dagligen. Två tredjedelar (63 procent) av svenskarna uppger att de tänker på klimatförändringarna varje vecka eller oftare.
  • Det folkliga stödet för att politikerna ska agera kraftfullt i klimatfrågan har ökat sedan förra året. 2019 anser 67 procent att politikerna borde göra mycket mer. Under  2018 var det 58 procent som ansåg detta.
  • Klimatförändringarna kommer i topp som den samhällsföreteelse man oroar sig för, följt av politisk extremism och miljöförstöring.
  • 2019 uppger fler att de shoppar klimatsmart, att de valt bort flygresor, att de ätit mindre kött och blivit vegetarianer, jämfört med 2018.

De vanligaste åtgärderna svenskarna gjort för att minska sin klimatpåverkan vid transport:

  • Ersatt bilåkande med att gå mer till fots: 23 procent
  • Åker mer kommunalt istället för att köra bil: 21 procent
  • Cyklat istället för att köra bil: 18 procent
  • Bytt till en effektivare bensin eller dieselbil som släpper ut mindre koldioxid: 3 procent
  • Bytt till bil som går på biobränsle: 1 procent
  • Bytt till elbil: 2 procent
  • Gått med i en delningsbil eller bilpool: 1 procent
  • Rest mer klimatsmart på andra sätt än ovan nämnda: 9 procent
  • Ersatt bilåkande med att köra elmoped: 1 procent
  • Ersatt bilåkande med att cykla: 3 procent

Läs mer:

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!