Resultatet av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet förbättrades kraftigt under 2018 mätt i antalet fällande domar och beslut om höjda skatter. Bland annat utdömdes nästan dubbelt så många fängelseår i tingsrätt jämfört med 2017 och beloppet för beslutade höjningar av skatt var, 145 miljoner kronor, det högsta under de senaste fem åren. Om det verkligen inneburit en minskning av organiserade bedrägerier mot myndigheter vilket varit fokus för verksamheten är däremot mycket oklart. Troligen inte då en majoritet av de som fällts har fällts för narkotikabrott vilket inte har nåt med bedrägeri att göra.
Under 2018 pågick som mest 27 nationella operativa insatser inom ramen för samverkan, därtill flera regionala insatser. Ekobrottsmyndigheten har deltagit i drygt 50 procent av insatserna. Förra året utdömdes 304 fängelseår i tingsrätt kopplat till arbetet i satsningen, vilket är nästan dubbelt så mycket som 2017. Utfallet för 2018 innebär att över 1 000 personer åtalats i tingsrätt sedan 2014.
Den myndighetsgemensamma satsningen har pågått sedan 2009 och riktar in sig mot organiserad brottslighet, bland annat i utsatta områden.
– En effektiv myndighetssamverkan är helt avgörande för att vi på allvar ska kunna bekämpa den organiserade brottsligheten på lång sikt. Resultaten från förra årets insatser lovar gott. Ekobrott hänger nästan alltid ihop med annan grov brottslighet såsom våldsbrott och narkotikabrott. Det är också därför Ekobrottsmyndigheten haft en så aktiv roll i satsningen, och det kommer vi ha även fortsättningsvis, säger Monica Rodrigo, generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Under 2018 inriktade de 12 samarbetande myndigheterna också mer av sitt arbete mot att förebygga, förhindra och upptäcka brott mot välfärdssystemet, dvs organiserat bidragsfusk på företagsnivå. Resultatet är att Försäkringskassan genom återkrav och skadestånd beräknas ha gjort besparingar på 100 miljoner kronor, vilket är det högsta hittills i satsningens historia.
Beloppet för beslutade höjningar av skatt på grund av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet uppgick till 145 miljoner kronor, vilket är det högsta sedan 2014.
Ett exempel på hur arbetat fungerat finns i Malmö där Försäkringskassan fick uppgifter som tydde på ett fall av organiserad brottslighet mot välfärdssystemet. Information fanns om att personer i andra länder utlovades arbete som assistenter i Sverige, men brukarna de skulle arbeta för hade ett överdrivet behov av vård och assistenterna skrev under tomma tidrapporter som i efterhand fylldes i och godkändes.
En utredning inleddes och den visade att det även fanns assistenter som hade bidragsanställningar från Arbetsförmedlingen. Samtidigt kontrollerade Skatteverket det aktuella assistansbolaget och redovisningen överensstämde inte med Försäkringskassans utbetalningar. Migrationsverkets kontroller visade att inte alla hade tillstånd att arbeta eller uppehålla sig i Sverige. Efter polisanmälan inledde Ekobrottsmyndigheten förundersökning i ärendet. Ekobrottsmyndighetens och polisens spaning visade att många av assistenterna aldrig var fysiskt på sitt arbete.
Insatsen slutade med att 13 personer dömdes i tingsrätten till sammanlagt 27 års fängelse för omfattande assistansbedrägerier. Försäkringskassan tilldömdes 12 miljoner i skadestånd och Malmö stad 2,3 miljoner.
Sammantaget kan vi dock konstatera att rapporten är lite av falsk marknadsföring då flertalet åtalade och dömda blivit dömda för narkotikabrott. Knappast något som kan motivera den myndighetsgemensamma satsningen. Narkotikabrott kräver knappast medverkan från någon annan än polisen och möjligtvis tullen. Än mindre visar de på att satsningen varit effektiv. Snarare motsatsen. Den har varit ineffektiv, för det är få som dömts för bedrägeribrott eller ekonomiska brott trots att huvuddelen av den gemensamma satsningens arbete varit inriktad på ekonomiska brott, skattebrott, bidragsbrott och bedrägerier. Det verkar faktiskt ha varit ett fokus som inte fungerat som det är tänkt.
